Sida 426
196. *Vikingen af E. G. Geijer (IV)
En morgon från stranden ett skepp jag såg; som en pil in i viken det sköt.
Då svällde mig bröstet, då brände min håg, då visste jag, hvad mig tröt.
Jag lopp ifrån getter och moder min, och vikingen tog mig i skeppet in uppå hafvet.
Vikingaskepp.
Och vinden med makt in i seglen lopp; vi flögo på böljornas rygg.
I blånande djup sjönk fjällets topp, och jag var så glad och så trygg.
Jag faders rostiga svärd tog i hand och svor att eröfra mig rike och land uppå hafvet.
Källa: Project Runeberg ·
