Sida 727
273. John Ericsson af E. Beckman (F)
skrifter bevisade, att ångvagnen aldrig knnde bli dnglig i det praktiska lifvet. En hög engelsk ämbetsman gick så långt, att han lofvade att, om frågan löstes, ge sina vänner en frnkost »på stnfvade järnvägshjul».
Svenskt snälltåg slokomotiv.
Emellertid anlades en liten järnvägsbit mellan de två stora städerna Liverpool och Manchester. Ägarne till densamma ntfäste ett ganska stort pris i penningar för den, som lyckades förfärdiga den bästa ångvagnen. John Ericsson fick först sju veckor före täflingen reda på att den sknlle äga rum. Med okuflig kraft grep han sig oaktadt tidens knapphet an med byggandet af en ångvagn. Och verkligen, när täflingstimmen slog, stod sida vid sida med fem andra täflande ångvagnar äfven den, som utförts af den okände unge främlingen.
Och, hvad mer var, det visade sig, att hans likt en pil sköt förbi den förnämsta af sina medtäflare, den ångvagn, som byggts af den berömde Georg Stephenson. I sju dagar frustade Ericssons ångvagn segrande fram och tillbaka öfver den lilla täflingsbanan. Men på den åttonde,
Källa: Project Runeberg ·
