Sida 728
273. John Ericsson af E. Beckman (F)
just då hans seger tycktes säker, råkade ångpannan ut för ett missöde, som gjorde, att han drog sig tillbaka från täf-lingen, där han antagligen, om han kvarstått, skulle hafva erhållit priset. Nu tillföll detta Stephenson.
Från denna tid förskrifver sig en annan af John Ericssons förnämsta uppfinningar, ångsprutan. Förut, då sprutorna drefvos med handkraft, kunde strålen endast kastas till en jämförelsevis ringa höjd, och vattenmängden var alldeles icke tillräcklig för en verksam släckning. När den väldiga, aldrig tröttnande ångkraften sattes i armkraftens ställe, gjordes ett omätligt framsteg i striden mot det element, som, bundet, är vår nyttigaste tjänare, men som, lössläppt, är en förhärjande fiende.
Yi komma nu till den mest betydelsefulla af alla den store svenskens uppfinningar, nämligen propellern eller vattenskrufven. John Ericsson insåg, att ångan aldrig kunde i sjöfarten, allra minst inom krigsflottorna, vinna full användning, förrän fartygen befriades från de stora hjulhusen och skofvelhjulen, hvilka lättare än någon annan del af fartyget skadades både af storm och af fiendens kulor. För att nå sitt mål tog han naturen till lärmästa-rinna. Fåglarnas vingar voro det mönster, efter hvilket han gjorde sin propeller. Sedan han med en liten modell anställt försök i en damm i en af Londons trädgårdar, byggdes den första propellerbåten. Den var ej stor, men den plöjde Thames (täms) vågor med en hastighet och säkerhet, som väckte allmän förundran. Styrelsen för engelska sjöförsvaret inbjöds till en proftur. Den oansenliga propellerbåten drog med rask fart efter sig amiralitetets i guld, förgyllning och purpur strålande bark, där de inbjudna sutto på kuddar, täckta med siden och damast. Färden gick ypperligt. Men de höga herrarne förklarade dock uppfinningen alldeles opraktisk. Skälet uppgafs sedermera: det vore omöjligt att styra en båt, som hade sitt hjul så långt i aktern.
Denna kortsynta dom, som tycktes alldeles stänga vägen för John Ericsson och hans propeller, var för dem båda en lycka. Den vände nämligen uppfinnarens blickar väster
Källa: Project Runeberg ·
