Läsebok för folkskolan: Afdelning 3, 4, 5 och 6

sentationsrätten och icke kunna ändras eller upphäfvas utan konungens och riksdagens samstämmande beslut och med bifall i frågor rörande ridderskapet och adeln af dessa samt i frågor rörande prästerskapet af allmänt kyrkomöte.

3.

Den nuvarande riksdagsordningen är fastställd den 22 juni 1866. Före denna dag var den svenska riksdagen, som hvart tredje år inkallades, sammansatt af de fyra stånden: adel, prästerskap, borgare och bönder. Nu sammanträder riksdagen hvarje år och är fördelad på två kamrar.

Riksdagsordningen, som åberopar regeringsformens bestämmelser, bjuder, att riksdagsmännen i utöfningen af sin befattning icke kunna bindas af andra föreskrifter än rikets grundlagar. Riksdagsmännen utses till båda kamrarna genom val för viss tid.

Första kammarens ledamöter utses till ett antal af 150 för en tid af nio år af landstingen och af stadsfullmäktige i de städer, som ej deltaga i landsting. Hvarje landstingsområde och sådan stad väljer efter sin folkmängd en riksdagsman för hvarje fullt tal, som motsvarar V15°-del af rikets folkmängd. Grår folkmängden ej upp till detta antal, väljes dock en riksdagsman. Skulle riksdagsmännens antal härigenom icke uppgå till 150, välja de valkretsar, hvilka hafva största öfverskjutande invånarantal, ytterligare en riksdagsman. Antalet riksdagsmän för hvarje valkrets bestämmes i enlighet härmed hvart tionde år af konungen. Tiden för riksdagsmannaskapet i första kampiaren räknas från hvars och ens val, och riksdagsman äger att kvarstå till slutet af påbegynt riksdag, äfven om de nio åren därigenom öfverskridas, men upphör äfven dessförinnan, om nya val förordnas till kammaren.

Till ledamöter i första kammaren kunna väljas män, som uppnått trettiofem års ålder samt äga och minst tre år näst före valet ägt fastighet till taxeringsvärde, som ej understiger åttio tusen kronor, eller ock till staten skatta samt under en tid, som nyss är sagd, skattat för minst fyra tusen kronor årlig inkomst af kapital eller arbete.