Sida 167
105. Talltrasten efter J. B. Gauffin (II)
drifvor knappast hunnit smälta, anländer han till Sverige, Norge och Finland. Han söker sig då en häckplats i närheten af någon skogssjö, en tjärn eller älf, ty han älskar mycket ett uppfriskande morgonbad och tycker om att någon gång spegla sin gråbruna, mörkprickiga vårdräkt i den lugna vågen.
Är platsen vald, börjar trasten genast bygga sitt bo. Härvid hjälpa hanne och hona hvar andra. I en tät grandunge uppföra de ett par meter öfver marken af torra grankvistar ett halfklotformigt näste, som ofvantill är öppet och invändigt putsadt med murbruk af lera och spåner af multna trädstubbar, som blifvit hopknådadt med fågelns spott.
Så snart boet torkat i vårsolen, börjar honan genast lägga ägg. Sedan hon lagt fyra till fem blågröna, svartprickiga ägg, begynner hon rufva dem. Under denna tid söker hannen hålla henne vid godt mod genom att sjunga för henne från tidigt på morgonen till sent på kvällen.
Källa: Project Runeberg ·
