Sida 29
26. Det tacksamma lejonet
Denne begick ett brott. Hans herre skulle hafva låtit döda, honom därför, om han ej räddat sig genom flykten. Han begaf sig ut i öknarna. En dag, under det han vandrade omkring där utmattad af hetta och hunger, fick han se en håla vid foten af ett berg. Han gick dit in och fann en sittplats. Länge hade han ej njutit af hvilan, förrän han med häpnad såg ett lejon komma in i hålan. Blek och darrande väntade han hvarje ögonblick, att lejonet skulle rusa» på honom och rifva honom i stycken. Men lejonet kom i stället sakta fram till honom, lade sin tass i hans knä och började med klagande läte slicka hans hand. Sedan Androkles hämtat sig från sin förskräckelse, märkte han, att lejonets tass var svullen. Han såg också, att orsaken därtill var en stor törntagg, som hade trängt djupt in i tassen. Han drog ut taggen. Småningom lade sig lejonets smärta.
Ill. A. HjelmW[ilhelm] M[eyer]
Efter en stund lämnade lejonet hålan. Snart kom det dock åter med en hjortkalf. Denna lade det framför sin läkares fötter. Androkles lifnärde sig af dess kött, till dess lejonet åter kom till honom med nytt villebråd. På detta
Källa: Project Runeberg ·
