Sida 382
186. Sveriges natur af E. G. Geijer (IV)
på sina ställen i skönhet knappast har sin like i Norden. Ofvan Kalmar växer ej bokskogen mera; smärre lundar och enstaka träd gå dock högre.
Vätterns klara men oroliga böljor skilja Väster- och Östergötland, tvenne af Sveriges fruktbaraste landskap, båda likväl utmärkta genom stora olikheter i bördighet. I anseende till själfva landets bildning hör Västergötland till Vänerns, Östergötland till Vätterns vattenområde.
Kring sjöarna Hjälmaren och Mälaren är det mellersta Sveriges största slättland med härliga sädesbygder, dessutom gynnade genom en lycklig blandning af åkerbruk och bergsrörelse. Dessas förening har sträckt sin välgörande inflytelse äfven till Värmland och Dalarne utan att likväl i dessa båda bergiga landskaps öfre delar hafva kunnat besegra naturens börjande vildhet. Likväl närer ännu kalkgrunden kring sjön Siljan (t. ex. i Rättvik) en växtlighet, som förvånar.
2.
Norrland vidtager, med detsamma en vildare natur, och boskapsskötseln, jakten, fisket eller andra näringar uppträda alltmer i bredd med eller i stället för åkerbruket.
Ofvan Dalälfven växer ej ekskogen mer. Härifrån utgöras de stora skogarna endast af den högre nordens inhemska träd, bland hvilka furen också når en styrka och höjd, som man söder om Skandinavien hos samma trädslag ej återfinner. Ängar och dalar, långt frånskilda och obelägna för odling, gifva boskapen ett frodigt bete. Laxen stiger i triangelformiga härar uppför de stora, strida norrländska älfvarna; och de vidsträckta skogarna fyllas med villebråd, som belöna jägarens möda. Linsädet är för flera af de norrländska landskapen viktigt. Spånaden blir på flera orter den långa vinterkvällens sysselsättning, och det norrländska lärftet täflar i styrka och finhet med det bästa utländska.
Vid Helsinglands södra gräns mognar ej mera rågen så tidigt, att man af samma års skörd kan så. 1 väster vidtager Härjedalen, en mellan fjällen inklämd, trång dal, kanske näst Lappland det hårdaste af Sveriges norra landskap. Man skulle ej vänta sig att ofvan dess gräns i norr,
Källa: Project Runeberg ·
