Sida 100
FREDRIK ULRIK WRANGEL.
Det är i vårt land icke så vanligt, att högadliga personer, utan att helt och hållet ägna sig åt vetenskapen, likväl företaga forskningar i olika kunskapsgrenar ocli utgifva böcker i de ämnen, hvarför de intressera sig. I t. ex. Frankrike torde detta förhållande däremot vara mera allmänt än hos oss, och där föreligga åtskilliga historiska verk, författade af aristokratiens medlemmar.
Tydligt är, att dessa personer, ifall de liu för -öfrigt lia begåfning åt detta håll, skola vara mycket .skickade för historisk framställning i en eller annan form, då adelsmännen ju spelat en synnerligen framstående roll i Sveriges historia, och ha minnena, så att säga, i blodet. Flere af dem äro ju äfven i besittning af storartade arkiv, ur hvilka det är jämförelsevis lätt att framlägga intressanta och upplysande saker.
En person, hvilken ägnat och ägnar en stor del af sitt lif åt historisk forskning, särskildt kulturhistorisk och personhistorisk sådan, är grefve FREDRIK ULRIK WRANGEL, känd öfver hela norden ocli väl ett stycke därutanför för sina förträffliga arbeten. Framförallt borde Stockholms invånare vara honom tacksamma för hans djupgående forskningar, framlagda på ett både enkelt och spirituellt sätt, rörande »Gamla Stockholm». »Hos oss vet man knappt, hur fort och hur grundligt man skall undanskaffa allt, som kunde sprida ljus öfver våra förfäders borgerliga boningar», står som motto på grefve Wrangels utmärkta arbete »Blasieholmen och dess innebyggare», hvilket verk vittnar om lika mycken flit, som urskiljning och humör. Och detta motto kunde stå på åtskilliga andra af grefve Wrangels arbeten, t. ex. den samling kulturhistoriska skisser från gamla Stockholm, som han nyss utgifvit, eller »Bilder från 1700-talets Stockholm efter originalen i Stockholms rådhus», ty i dessa verk gör sig öfverallt gällande en liflig pietet att värna de vackra, betydelsefulla minnena från flydda tider. Att rifva ned för att få luft och ljus, kan nog vara bra, men att rifva ned i onödan och att rifva ned för att i stället sätta dit något fult, men möjligen pänningeinbringande, iir förkastligt!
Grefve Wrangel, som på intet sätt gör intryck af någon förläst person, utan af en aristokrat med sinnet öppet för mycket här i lifvet, ämnade först bli målare. Född den 3 okt. 1853 och sålunda nyligen ingången i sitt femtionde år — föräldrarne voro ryttmästaren grefve Fredrik Ulrik Wrangel till Sauss och friherrinnan Ulrika Ebba Vilhelmina Sprengtporten — var han 1876—77 elev vid akademien i Dusseldorf. Han studerade sedan 1878—80 målning i Venedig och München samt 1880 åter i Düsseldorf och 1881—82 i Florens, hvarefter han vände hem och öfvergaf penseln.
En synnerligen viktig sida af grefve Wrangels verksamhet utgöres af hans personhistoriska skrifter. Denna kunskapsgren, genealogien, har först på de senare decennierna i vidsträcktare grad odlats i Sverige, och grefve Wrangel intager en synnerligen framstående plats bland svenska genealoger. År 1883 utgaf han sålunda »H. K. H. Härtigens af Skåne härstamning från Vasahuset», 1894—99 tillsammans med kaptenen Otto Bergström jätteverket »Svenska adelns ättartaflor ifrån 1857». Från 1898 utgifver ban den värdefulla och högst intressanta »Personhistorisk tidskrift», där olika forskare stämma möte och dela med sig af sitt vetande.
Den intresserade forskaren företog 1888 en studieresa till Pau, för utredande af ätten Bernadottes äldre öden och Carl XIV Johans ungdomshistoria. Han har sedan dess företagit många utrikes forskningsresor. Kammarherre i k. m:ts hof 1897, blef
han följande år protokollssekreterare i riksmarskalksämbetet och hofexpeditionen samt var äfven en tid introduktör för främmande sändebud. Att grefve Wrangel är ledamot af åtskilliga litterära sällskap, är tydligt. Han blef sålunda 1889 ledamot af k. samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1891 styrelseledamot af Svenska autografsällskapet — hvars tidskrift han i en följd af år redigerade — samt 1893 styrelseledamot i Sveriges författareförening.
Skulle vi här uppräkna listan på alla grefve Wrangels skrifter, blefve denna lång nog. Men icke endast i bokform och tidskrifter, utan äfven i den dagliga pressen har den kloke och underhållande forskaren framlagt rönen af sina undersökningar, och genom tidningarne har märket F. U. W. blifvit väl kändt och högt skattadt. Man vet, att den signaturen alltid står under något i sitt slag originellt och grundadt på verkliga källforskningar.
0. R.
KRONPRINS FREDRIK AF DANMARK.
Klirhti Bcvgt Silfrmparre.
\/ i återgifva här det senaste porträttet af kronprins Fredrik, med anledning af det besök han aflagt vid hofvet i Berlin. Detta besök har väckt mycket uppseende och tillmätes stor politisk betydelse.
Vid kronprinsens sida står systern, drottning Alexandra af England.
— 82 —
