Sida 760
FERDINAND BOBERG.
Såsom framgår af en. artikel å annat ställe i detta nummer kommer i nästa vecka ett stort nordiskt ipostmarmamöte att hållas i Stockholm. Platsen för mötesförhandlingarne hlir det nya, ännu icke fullt färdiga posthuset vid Vasagatan — och vi prvda i dag HVAR 8 DAGS första sida med bilden" af den arkitekt, hr FERDINAND BOBERG, som uppgjort ritningarne till den nva, storartade postbyggnaden.
»Under den senaste tiden har byggnadskonsten i Sverige — skrifver Nordensvan i sin »Svensk konst» — utvecklat sig på ett sätt, som ställer arkitekternas verksamhet fullt i jämnhöjd med, om ej — hvad tanke och konsekvens och lifaktighet vidkommer — öfver arbetet inom andra konstgrenar. Studierna äro allvarliga och omfattande, sträfvandet energiskt och ungdomligt liffullt. — Det nva släktets sträfvande riktar sig märkbart till en personligt fri uppfattning och behandling af stilarne. Man begagnar sig af dem på ett tämligen fritt sätt och lämpar fyndigt gamla stilar efter moderna behof.»
»Främst bland de arkitekter, som, låt vara med en tydlig beundran för Amerikas arkitektur, söka efter ;nya former — säger i sin tur hr Carl G. Laurin i sin »Konsthistoria» på tal om den svenska arkitekturen i nuvarande tid — står Ferdinand Boberg. På utställningen 1897 väckte hans hvita konsthall med sin originella dekorering, sin loggia och sitt inre med imponerande genomb'.ickar under de rena hvalfven allmän beundran. Lika vackert och lyckligtvis af ett varaktigare material är hans elektricitetsverk, 1892. Portalen mot Regeringsgatan visar i sin ornamentik af trådar och glödlampor, huggna i de väldiga kalkstensblocken, på byggnadens ändamål, och hvarje detalj i byggnaden tyder på, att här är en plats för alstring af en väldig naturkraft, en fästningslik borg, där.'blixtar äro bundna af människans snille, färdiga att utsändas på hennes bud. Bobergs energiska verksamhet att äfven åt fabriksbyggnader gifva en ur skönhetssynpunkt tilltalande form har varit ett viktigt uppslag. Hans gasverk vid Värtan ger det intryck af massiv kraft, som så väl passar för en dylik byggnad. Boberg har förutsättningar för att kunna vara en modern arkitekt i bästa mening, med lefvande intresse och sympati för sin tid, för dess andliga och materiella utveckling och först och sist med en kraftig fordran på skönhet.»
*
Ja, Gustaf Ferdinand Boberg erkännes allmänt att vara den främste bland de yngre svenska arkitekterna 1 Född i Falun den 11 april 1860, genomgick han, efter förberedande studier vid Tekniska högskolan i Stockholm, konstakademiens arkitekturskola 1882—84 och eröfrade den k. medaljen. Han företog sedan i ett par års tid sin första studieresa utrikes, till Italien och Frankrike, hvilken följdes af flera andra, till många land i Europa och till Nordamerika. Trettio år gammal lämnade Boberg i Gäfle brandstation ett betydande arbete, och härefter gjorde han sig 1892 och 1893 i hög grad bemärkt med de här ofvan nämnda Stockholms elektricitetsverk och Stockholms gasverks byggnader vid Värtan.
Boberg har vidare ritat Stockholms vattenlednings vattentorn vid Mosebacke, Munktells verkstäder i Eskilstuna, Skagershults kyrka. Jämte Wickman och Ringström utarbetade han på uppdrag af ett enskildt konsortium de originella ritningame till ett nytt riksdagshus på Riddarholmen och äfven till ombyggnad af det gamla riksdagshuset. Det blef han och Lilljekvist, som fingo i uppdrag att efter prisbelönt skiss utarbeta ritningarne till den stora industrihallen vid 1897 års Stockholmsutställning, i hvilken han för rasten deltog på flera vis och ge-
nom sin konsthall gaf en särskild stämpel af skönhet. Det blef också Boberg förbehållet att efter utställningen ordna Djurgårdens entré.
För hela världen framträdde den djärfve och originelle arkitekten år 1900 å Parisexposilionen, dälden svenska paviljongen var ett verk af hans ritstift. Mycket omtvistad blef denna byggnad, men i flera utländska facktidskrifter förklarades det, att Sveriges röda träbyggnad ined dess oregelbundna form och dess prägel af landtlig fest var den mest ursprungliga byggnaden af alla. Och syntes, gjorde den!
Bland Bobergs senaste arbeten erinra vi om Carlbergska huset, där Svenska akademien har sitt Nobelbibliotek, vid Norra bantorget i Stockholm, och om den stora byggnad, som kommit till stånd å platsen för Bondeska palatset vid Strömmen.
HVAB 8 DAG har förut visat båda dessa byggnader i bild. Carlbergska huset är väl typiskt för Bobergs konst, hvilken gärna rör sig med» medeltida motiv, behandlade på ett fritt, modernt och personligt sätt. Likt ett väldigt gammalt slott, à Ja Gripsholm, ligger det som en charmant fond ti.l Vasagatan. Med afseende på det nya posthuset må det väl undras, huruvida icke arkitekten uppoffrat något af det praktiska för det estetiskas skull. Genom de långt inskjutna fönstren tyckes till exempel icke mycket ljus kunna intränga.
Boberg har äfven haft tid att utföra ett stort antal etsningar samt ritningar till möbler och dylikt. Hans skapande kraft är ovanligt stor och mäktig.
EN VASAPRINSESSA.
Efter fotografi. Kliché: Bengt Silfversparre.
ENKEDROTTNING CAROLA AF SACHSEN, Gustaf IV Adolfs sondotter, fyllde 70 år den 5 Augusti.
— 742 —
