Sida 458
stenhammars gods.
Kftrr fotografi.
STENHAMMARS SLOTT.
Kliché i Kem. A.-C. Bengt Silfversparre Sthlm—nhy
Ett för svenska förhållanden egendomligt testamente hade den nyligen aflidne hofmarskalken friherre Robert von Kraemer gjort, då han testamenterat sitt gods Stenhammar med underlydande till svenska staten. Om staten ingår på de af friherre von Kræmer med donationen förenade villkoren, tillträder den samma omedelbart äganderätten, men den aflidnes änka, friherrinnan von Kræmer, skall genast efter statens besittningstagande af egendomen mottaga densamma som arrendator, och har arrenderätt. på lifstid härtill.
Friherrinnan von Kræmer skall i arrendeafgift erlägga en mindre summa, 100 kr., men efterföljande arrendatorer 1,000 kr. årligen. Staten får aldrig bort-gifva., försälja eller på något sätt afhända sig eller inteckna, belåna, pantsätta eller med pensioner, lif-räntor o. s. v. besvära vare sig hela godset eller enskilda delar af detsamma. Testamentet innehåller vidare utförliga bestämmelser angåenda egendomens förvaltning m. m.
Vid blifvande utarrenderingstillfä len ska l godset besittas af någon prins af det regerande konungahuset, med företräde för en hertig af Södermanland. Finnes ej prins, som kan komma i åtnjutande af testamentets bestämmelser, skall arrendeförmånen tilldelas någon högt uppsatt och om staten särskildt förtjänt person, hvilken utses af konungen.
I den frikostiga statsdonationen ingå icke det å Stenhammar förvarade lösöret och konstsamlingarne.
Stenhammar, beläget mellan sjöarne Valdemaren och Kyrksjön, nära Flens station, är en af Södermanlands vackraste egendomar, utgörande med underlydande gårdar och hemman omkring 12 mantal samt taxeringsvärderadt till omkring 325,000 kr.. Stenhammar — som under unionstiden hette Slæt hammar — har innehafts af ätterna Rosenhane, Ribbing och Falkenberg och kom 1809 genom köp till grosshandlaren A. P. Söderberg, hvars enda dotter blef gift med landshöfdingen frih. von Kræmer. Denne lät väsentligt ombygga det från Rosenhaneska och Ribbingska tiden härstammande slottet och införde väsentliga förbättringar i godsets skötsel. Efter landshöfding v. K: s död blef den nu aflidne friherren innehafvare af egendomen, som under hans besittningstid kommit i åtnjutande af ytterligare förbättringar och försköningar.
En originell man var hofmarskalken von Kræmer alltid och denna originalitet jäfvade han icke i sitt testamente.
Som bekant har denna donation väckt stor oro i Flen, då detta stationssamhälle till dels är byggdt på Stenhammars mark. Och skola de stränga förbuden för vidare delning af godset vidhållas, skulle det lifs-kraftiga samhällets naturliga utveckling däraf hämmas, hvilket vore till vida större skada än hvad godset kan vara till gagn för staten.
- 440 —
