Sida 191

TYSKE KÄJSAREN VID KRUPPS BEGRAFNING.

BERTHA von SUTTNER.

OMNÄMND TILL ERHÅLLANDE AF NOBELSKA FREDSPRISET.

Iftrr

käjsar wilhelm följer närmast efter likvagnen.

Den under så tragiska omständigheter bortgångne mäktige industrimannen Fr. A. Krupps begrafning i Essen var den mest storslagna begrafning af en privatman sum vår ttd> Tyskland bevittnat. Främst bland deltagarne i sorgetåget, som gick Irån det 11 ila Kr uppska familjehuset u* till familjens privata begrafningsplats, mellan mànpa tusenden spalierbildande arbetare, märHes käjsar Wilhelm, och elter honom följde en mängd ministrar och andra höga ämbetsmän. Vår bild återger denna del af tåget. Efter begrafningen höll käjsar Wilhelm ett märkligt tal till arbetarne och andra närvarande, i hvilket han förklarade sig med sitt käjseiliga ord g* i borgen for den aflidnes heder, och på d t häftigaste angrep de tyske socialdemokraterna därför att deras centralorgan offentliggjort de bekanta angreppen mot Krupp rörande hans privatlif på Kapri.

STATYN ÖFVER KÖPENHAMNS GRUNDLÄGGARE.

Foto. Fred.. Riise, Köpenhamn. Kliché: Bengt Silfversparre.

PROF. BISSENS NYA STATY ÖFVER BISKOP ABSALON,, aftäckt i Köpenhamn den 30 nov. Sockeln af svensk granit.

Bertha von Suttner föddes 1843 i Prag. Hennes läder var den österrikiske lält-marskalk öjt-nanten grefve FranzKiiisky. Hon ingick 1876 äktm skap med den öslerrikiske

fri herren [-skriftställaren-] {+skriftställa- ren+} Artur v. Suttne-, lefde med h0"0m bortåt tio år i Tiflis, återvände därefter till Europa och bor nu på slottet Hermansdorf i nedre Österrik . Hon har offentligijort en mängd skönlitterära arbetm, men först med sin 1889 offentliggjorda roman

"Ned med vapnen" och sin därmed började energiska vei k-

samhet i fredssakens

tjänst vann hon världsberömdhet. Sedan 1892 utger hon frin Dresden månadsskriften "Ned med vapnen", organ för det internationella fredsförbundet i Bern. Mindre bekant än djn stora fredsromanen är von Suttners 1891 utgifna skrift "Maskinåldern", i hvilken hon ger utkastet till en statsroman efter modern-materialistisk åskådning.

Skannad sida 191