Sida 736
UTLÄNDSKA MINISTRAR VID SVENSKA HOFVET.
iv. italiens sändebud.
"Etter fotografi»
Markisinnan DI BISIO MED DOTTER.
fVto. HVAR S DA O.
Markis A G. DI BISIO
Italienske ministern i Stockholm, den för sina juridiska >och litterära kunskaper högt aktade markisen Alexandre Guasco di Bisio et di Francavilla har förflyttats till Lissabon och kommer att i början af augusti afresa dit. Hans maka, markisinnan Thérèse Guasco di Bisio et di Francavilla, född grefvinna Arborio di Gattinara, befinner sig sedan en tid tillbaka i Italien, enär hon alltid haft svårt att fördraga det svenska klimatet, och kommer att därifrån direkt afresa till Portugal.
Markis di Bisio anlände den 10 september 1897 till Stockholm, där han fem dagar senare presenterade sina kreditivbref. Den framstående och i hög grad älskvärde diplomatens lif ter sig för öfrigt på följande sätt:
Efter att ha studerat vid universitet i Turin och där ha vunnit sin juridiska doktorsgrad, blef markisen vid den särskilda examen, som i Italien fordras för dem, som vilja ägna sig åt den diplomatiska banan och hvarvid, på grund af de få lediga platserna, blott två eller tre personer kunna släppas igenom på tjugo à trettio sökande, en af de få lyckliga. Han tjänstgjorde därefter som attaché och 2: e sekreterare i Paris i tre år, var sedan några månader i Bruxelles, och förflyttades därifrån till Wien. Markis di Bisio verkade vidare som 1: e sekreterare i Buenos Ayres, var en kort tid i Rio i Brasilien och i Bukarest, hvarpå han blef conseiller d'ambas-sade i Petersburg. Härifrån gick vägen till Konstantinopel och Budapest, där markisen var agent
diplomatique, tills han slutligen blef minister i Stockholm.
Posten i Lissabon åtnjuter särskildt anseende dels på grund af de lifliga förbindelserna mellan Italien och Portugal, dels för släktskapen mellan de båda ländernas konungahus. Drottning Amelie är sålunda syster till prinsessan d'Aosta och Maria Pia syster till den olycklige konung Umberto.
Familjen Guasco är för öfrigt synnerligen högättad och berömd. Det talas, som bekant, om denna familj så väl i Dantes »Divina Comedia», som i Tassos »Jerusaleme Liberata», där man läser om en Guasco, hvilken under det första korståget var anförare för korsfarare. En annan Guasco var på sin tid ryktbar diplomat.
Enligt hvad den som skrifver dessa rader har sig bekant, finnes i ett i Genève år 1758 utgifvet arbete »Memoires et lettres de Henry, duc de Rohan», att läsa om en öfverste Guasco, som under befäl af nämnde hertig med sitt regemente deltog i striden vid Francesca i Valtellina i april 1636 tillsammans med spanjorerna mot fransmännen och Graubünden-borna. Det framgår af hvad som läses i denna bok, att familjen Guasco varit befryndad med olika kungliga hus, och att dess medlemmar intagit synnerligen framstående platser.
Äfven markisinnan di Bisio tillhör en uråldrig familj, hvilkens manliga medlemmar äro markiser di Gattinaro, hertigar di Sartirana, etc. En af mar-kisinnans förfäder var ingen mindre än storkardinat Mercurino, Karl V: s storkanslär.
— 7i8 —
