Sida 755

FÖRÄDLING AF LAPPLÄNDSK JÄRNMALM INOM LANDET.

Klichi: Kern. A.-B. Bengt Silfversparre, Sthlm—Gb§

EN MINNESVÄRD BILD FÖR SVENSK JÄRNINDUSTRI; Ångaren S:t George lossar 2,000 tons lappländsk

järnmalm för förädling inom landet.

Kliché : Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg

VY AF BANAN VID VAXHOLM, där Stockholms roddförening vann Löwenadlers vandringspokal. — Öfre bilden visar en grupp af Helsingborgs roddklubbs >Drott»-lag, som nyligen vann l:sta pris.

— 737 —

Som bekant är grufdriften i de stora malmfälten, i Kii-ruunavaara och Malmberget baserad på utförsel af malm, och röster hafva höjt sig för åstadkommande af förädlingsverk inom landet af åtminstone någon del af de stora lappländska malmtillgångarna.

En realisering af detta önskemål håller nu på att försökas vid en del järnbruk i mellersta Sverige, i det till Göteborg öfver Narvik ankommit en last Tualluvaara-malm, 2,000 ton, f. v. b. till Uddeholm, Storfors, Degerfors, Bofors och Laxå. Sedan vid Tualluvaara malmfält en del förberedande arbeten utförts, bröts under sistlidna vinter c:a 5,000 ton malm, och det är största delen af denna malm, som nu vid de ofvannämnda verken skall underkastas praktiska och tillräckligt omfattande försök, för att därigenom kunna afgöra huruvida grufbolaget bör vidare bearbeta grufvorna och skaffa sig lämplig förbindelse från gruffältet till Kiiruna station. Tual-luvaara-malmen, som nu är under användning till de ofvan nämnda bruken, håller 67 à 68'/2 °/o järn och 0,008 à 0,011 °/o fosfor, och synes sålunda gifva ganska goda förhoppningar. Tilläggas bör kanske, att Statens järnvägar icke beviljade större fraktlindring än att det för t. ex. de värmländska bruken blir ej obetydligt billigare frakta malmen till Narvik, därifrån på sjön till Göteborg, vidare efter omlastning i pråmar öfver Vänern och slutligen, efter ytterligare omlastning, på järnväg från Vänershamn till bruken. För de i östra Sverige belägna bruken torde äfven sjöfrakt från Luleå ställa sig billigare än den, trots nedsättningen höga järnvägsfrakten.

KAPPRODD.

Skannad sida 755