Sida 102
VÄRLDENS ÄLDSTA OFFENTLIGA BIBLIOTEK.
BODLEYANSKA BIBLIOTEKETS I OXFORD 300-ÅRS JUBILEUM.
Efter fotografi.
Kliché ; Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg*
BODLEYANSKA BIBLIOTEKET I OXFOBD.
Hvad som icke minst bidrager till att göra. den stänming hel, som hvilar öfver Oxford, är, att hela idyllen låter sig sammanfatta inom en enda stor ram. Eljest plägar det ju i gamla, »romantiska» städer gärna vara så, att de olikåldrade elementen täfla med hvarandra om öfvervikten, eller att just det stämningsfulla får uppsökas här och hvar i spridda skärfvor, hvilka icke kunna sammanfogas till ett helt utan särskildt arbete af fantasin. Men i Oxford behöfver man inga abstraktioner, man har endast att hänge sig. På ett par minuter är man borta från järnvägsstationen och den hvassaste nutiden, och trots det svaga motståndet af några elektriska spårvagnar, känner man omedelbart, att det främst är det förflutnas ande som sväfvar öfver det hela, vare sig man vandrar bland college'n eller de lummiga villakvarteren.
Skulle då icke äfven Oxfords stolthet, dess Bodleyanska bibliotek, gifva sin del af harmonin! I medvetet rufvande öfver omätliga skatter breder sig byggnaden i sann college-frid. Och äfven bibliotekets inre lif är icke hänsynslöst modernt. De som samlas här behöfva lugn och en atmosfär af maklig-
het. Jäkt ha de gudi nog af därute. Arbetsbesparande förbättringar af maskineriet upptagas därför blott sällan och med stor urskiljning af Bodleyanska biblioteket. Och man efterlefver ännu förordningarna om det minsta möjliga användandet af konstgjordt ljus och konstgjord värme inom byggnaden. Dominus illuminatio mea! Och den forskare, som icke bär något af eld inom sig... menade man i forna naivare dagar. — Med andra ord, man är mån om pergamentdoften, ty i densamma få de
gamla döda bokstäfverna nog lättare lif.
* *
*
I dessa dagar har som bekant Bodleyanska biblioteket kunnat fira trehundraårsminnet af sin tillvaro med festligheter, som öfvervarits af lärda från alla delar af världen, och vid hvilka äfven Sverige varit representeradt. Egentligen kan biblioteket sätta sin första början ytterligare 100 år tillbaka i tiden, ty Bodley grundade icke ett nytt bibliotek utan återupprättade blott ett visserligen försummadt.
- 84 -
