Sida 465
nobelverken.
En skildring från de världsberömda petroleumverken För HVAR 8 DAG.
v " -
Jrk .■
Ifter fotografi Klicht: Km. A.-B. Bengt Silfversparre, Sthlm—Ob»
NOBELVERKEN: Vy från hamnen i Baku.
Sedan urminnes tider har den eviga elden vid Baku på Apscheronska halfön varit föremål för tillbedjan hos invånarne i denna ofruktbara och öde stepptrakt. Först i början af det 19:de århundradet, då transkaukasien blef en rysk besittning, kom man till en praktisk användning af dessa gas- och naf-tautströmningar ur jorden, hvilka nu för tiden utgöra en nästan outtömlig källa till rikedom för Ryssland. Ett halft århundrade förgick, utan att staten skördade någon afsevärd vinst af härvarande nafta-källor, hvarför den i jan. 1873 omsider beslöt sig för att öfverlåta naftaindustrien åt enskilda. Nu fick den ett helt annat uppsving och gaf staten en inkomst af flera millioner rubel. Flera företagsamma män uppgåfvo det gamla brunnsystemet och började i stället borra i jorden, hvarigenom s. k. naftafon-täner uppstodo. Redan i juni 1873 slog den första fontänen och lämnade från ett djup af blott 28 meter på kort tid flera millioner pud råolja. Transportkostnaden från fyndorten till staden Baku, där oljan renades och utskeppningen därifrån till det öfriga Ryssland visade sig dock så dyrbar, att det blef ringa vinst öfrig för fabriksägaren. Därjämte infördes ett nytt tullsystem, som visade sig mycket hindrande för produktionens utveckling, och år 1874 uppstod den första naftakrisen.
Just vid denna tid ankom af en händelse Robert Nobel till Baku och med sin broder Ludvigs bistånd förde han naftaindustrien in på en helt ny väg. Med rätta har man därför kallat dessa båda bröder naf-taproduktionens grundläggare i Ryssland.
Familjen härstammar som bekant från Sverige,, hvilket land ingeniör Immanuel Nobel 1838 lämnade för att bosätta sig i Ryssland. Här upprättade han en mekanisk verkstad, i hvilken han och hans söner Ludvig och Robert för ryska statens räkning tillverkade en del maskiner. Verkstaden öfvertogs vid faderns död af Ludvig Nobel, hvilken skötte den med sådan framgång, att han inom kort var en förmögen man.
En gång hade Ludvig åtagit sig en leverans åt staten af skjutgevär och sände för den skull sin broder Robert till Kaukasien att där uppköpa det dyrbara valnötsträd han behöfde till bösskolfvar. I dessa trakter fick Robert noggrannare kännedom om naftaindustrien i Baku, han reste dit ned, och hans klara blick insåg snart, att här stod ett vidsträckt fält öppet för en kapitalstark man med tekniska kunskaper. Utan lång tvekan inköpte han några tiotal hektar naftaland i Balachani och ett raffineri i Baku. Till en början ställde sig Ludvig Nobel ganska tvifvelaktig gent emot framgången af broderns företag,
NOBELVERKEN: Petroleumverken.
— 447 —
Kfter fotografi.
Kliché: Kern. A.-B. Bengt Silfversparre, Sthlm-
