Sida 811
biskop HENNING von SCHÉELE.
med anledning af prästkonferensen.
Under en synnerligen stor anslutning, med gäster från Norge, Finland och Förenta staterna, ägde en svensk-luthersk prästkonferens i fcrra veckan rum i Stockholm. Tälarne voro naturligtvis många, och man kunde icke sällan hos åtskilliga af dem spåra en verklig benägenhet för att komma i förbindelse med tidens stora sociala sträfvanden, så att religionen och det praktiska lifvet icke skulle vara skilda från hvarandra, utan kunna vara förenade till bådas nytta och framgång.
Ordförande vid konferensen var biskopen i Visby, KNUT HENNING GEZELIUS VON SCHÉELE, hvilken här hade många och goda tillfällen att lägga i dagen sin kända, högstämda vältalighet.
Född i Stockholm den 31 maj 1838, blef S. 1856 student i Uppsala, 1863 fil. d: r, 1867 teol. kandidat och samma år docent i teologiska prenotioner. 1873 utnämndes han till förste teologie adjunkt och kyrkoherde, elter att året förut ha prästvigts, och blef 1877 teol. d:r. S. verkade äfven i skolans tjänst, i det att han 1865—72 var lärare vid Uppsa'a privata elementarläroverk och 1872—76 rektor vid därvarande högre elementarläroverk för flickor. 1870—75 tjänstgjorde han som teologiska fakultetens notarie och 1877—79 som kontraktsprost i Hagunda kontrakt.
Sin professorsvärdighet erhöll S. 1877, då han kallades till e. o. professor i teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi; två år senare blef han ordinarie professor i samma ämnen och 1885 biskop i Visby.
Som skriftställare har S. varit mycket produktiv. Denna sida af hans verksamhet har dock icke ådragit sig den största uppmärksamheten, utan det är nog genom sina framstående representativa egenskaper, baserade icke. minst på en elegant vältalighet, som biskop Schéele ådragit sig allmän uppmärksamhet. Han har sålunda presiderat äfven vid föregående svensk-lutherska prästkonferenser i Stockholm, vid 11: te världskonferensen därstädes af'K. F. U. M. 1888, vid jubelfesterna inom Augustana-synoden i Nordamerika och vid allmänna religionskongressen i Stockholm 1897. Och det väckte, som man torde erinra sig, ett visst uppseende, då biskop Schéele som svenska kyrkans representant deltog vid den af käjsar Wilhelm II verkställda invigningen ai en evangelisk kyrka i Jerusalem 1898.
Såsom ledamot af ridderskapet och adeln bevistade S. 1865—66 års riksdag. Men det skulle sedan dröja nära 35 år, innan han åter, såsom representant för Visby stad, visade sig i riksdagen, i Andra kammaren. Det befarades nog på åtskilliga håll, att biskop Schéele skuile med den höga, ce-remoniösa flykten i sin ordrika andliga vältalighet bryta på ett mindre lämpligt sätt af mot den prosa, som i allmänhet är förhärskande i Andra kammaren. Emellertid har han, med den känslighet, som är honom egen, förstått att afpassa sig efter den sfär, han befunnit sig i, om han också vid enstaka tillfällen, till exempel vid den stora senaste rösträttsdebatten, höjde sig till mera lyriska rymder. Med afseende på sina i kammaren uttalade åsikter är biskop Schéele alls icke någon oresonlig högerman. Han har uppmanat dem, som makten hafva, att visa förtroende för de samhällslager, som fordra medborgarrätt, och han har icke blott i sociala, utan äfven i re igiösa och kulturella frågor sökt att förstå tidens framstegssträfvanden.
— 793 -
en gruppfotografi från
ALLM. SV. LUTH. PRÄSTKONFERENSEN.
Biskop von Schéele (i). Chr. Brun (2). Prosten Knudsen (3). Biskop Lövgren (4). Prosten Hansen (5). Prof. Danell (6). Pastor Moe (7).
WAR 8 DAGS FOTOGRAF I STHLM.
Kliché: Kern. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg
