Sida 326
RUDOLF v. DELBRüCK. †
Kfter fotografi. RUDOLF v. DELBRtlCK †
En af tyska rikets grundläggare.
I Berlin afled förre statsministern Rudolf v. Del-brück, 87 år gammal. Med honom har den siste af de store män, som kraftigast medverkade i det tyska enhetsarbetet, gått hädan. Redan vid trettio års ålder inträdde D. i regeringen såsom föredragande råd i handelsministeriet, och han utöfvade sedan i nära trettio år, under den senare perioden såsom president för rikskanslersämbetet, en i hög grad fruktbringande verksamhet. Bland annat åstadkom lian de viktiga handelsfördragsförbindelserna med de stora grannstaterna, deltog såsom en af de inflytelserikaste i tullunionens bildande och lade såsom specialgesandt vid de sydtyska hofven grundvalen för öfverenskommelsen i Versailles. D. hyllade liberala idéer, förde en liberal politik, var fri-handelsvän, och så länge han innehade sitt inflytelserika ämbete, böjde sig Bismarck i handelspolitiska frågor för lians auktoritet. Men då de agra riska tull sträfvandena i midten af sjuttiotalet allt mera började vinna öfverhanden och drifva Bismarck in på nya handelspolitiska vägar, vek D. för hvad som måste rubba hans ställning i förhållande till kanslern. Bismarck öfvertog då själf ledningen af" handelspolitiken och ledde denna in på skyddstullstråten. D. lät senare välja sig till riksdagen och försökte såsom riksdagsman hejda denna nya handelspolitiska utveckling, men förgäfves. D. kallades på sin tid Bismarcks högra hand.
CHAMBERLAIN I SYDAFRIKA.
I—I uru snabbt
växla icke meningar och förhållanden i våra dagar, i vår tid då samfärdselmedlen revolutionerat af stån ds-begreppet. Ett exempel: för ett par år år sedan blott var Joe Chamberlain, mannen som förde sydafrikanska kriget genom sina händer, mera hatad utom England än väl någon annan man i världen, och i boerstaterna hade man icke epitet, som nog starkt kunde gifva uttryck åt de känslor, hvilka de folk, han ville eröfra, hyste mot honom.
Nu har opinionen i Europa mot Chamberlain tämligen förstummats; den har lagt sig till ro för att kanske i en snar framtid utpeka Chamberlain såsom en verkligt stor statsman, som för
evärdeliga tider gjort sig förtjänt af Englands tack därför att han i upphällningen mot en
kritisk tid för det britiska världsriket visste att binda samman detta världsvälde med nya, starka band. Och i Sydafrika! Äfven där, hvarest krigets sår ännu ligga öppna, hvarest smärtorna ännu lång tid framåt icke kunna utplånas, äfven i Sydafrika har hatet mot Chamberlain snabbt aftagit. Det har mildrits så, att den resa den engelske kolonialministern nu företager genom de forna boerrepublikerna, nästan kan sägas vara en triumfresa. Chamberlain har besökt alla folfccentra i Transvaal- och Oranjekolonierna, samtalat med de ledande
- 308 -
Eftrrfotografi. CHAMBERLAIN I SYDAFRIKA: Ett vänligt emottagande.
boerna, hållit tal i stora boerförsamlingar, deltagit i sif boerna gifna fester, hört boerna hurra och utbringa lefven för honom. Och Chamberlain å sin si Ja uppträder såsom fredens och försoningens apostel i de eröfrade och sköflade länderna, söker mildra eländet, som kriget medfört, söker utjämna missnöjet, söker vinna de underkufvade folken för det nya fosterlandet. Hvem skulle för ett par år sedan trott sådant möjligt inom en så kort tid. Chamberlains resa bär på nytt vittne om den underbara skicklighet, med hvilken den engelska kolonialpolitiken ledes.
