Sida 576
HVAR 8 DAG
upp mellan furorna på udden och rund och röd glida fram på den djupblå natthimmeln, endast hon och jag som kände, hur rosor, hur alla blommor doftade. Där stod en ensam rosenbuske tätt intill oss med en blekröd knopp, som skimrade så underbart. i månstrålarnes trollglans. Jag sade henne, att den liknade henne, den bleka La France med de halföppna, skära bladen, ja, jag sade henne visst en hel del ord, klädda i diktens och kärlekens fägring, nu minns jag ej dem mera, men då jag såg upp och ville fånga hennes blick, glimrade ett par tårar i de stora underbara ögonen och innan ännu jag hunnit fatta mig och komma till sans igen var hon borta. Jag hade visst skrämt henne förskräckligt, stackars liten.»
»Jag såg henne aldrig mer.
»Hon står för mig som ett minne, ungt och skönt med något af vårens första solglans öfver sig, hon är ungdomen med sin lycka, sina drömmar, luftslott och illusioner, hon är skön och ljuf,
vek och stark på sin böjliga stängel, lilla vackra La France.»
Han tystnade och en stund hördes ej annat ljud i det stora rummet än urets enformiga tickande. Jag kunde ej slita mina blickar från petite La France, min vän tycktes också helt och hållet vara försjunken i betraktande däraf.
»Och nu», sade jag slutligen, tystnaden började blifva mig obehaglig.
Han for hastigt med handen öfver pannan och, såg muntert upp på mig. »Du inbillar dig väl ej att jag bär på en hjärtesorg» — han skakade på hufvudet — »nej, ty då misstar du dig, det där var ju blott ett hugskott från en skönhetsälskande konstnärssjäl. Mitt hjärta tillhör helt och odeladt min hustru. Men à propos rosor» — han talade ifrigt som först då han beskref de olika rosornas betydelse — »så fick min duk pris på utställningen i år. Det var en ensam La France mot en grund af idel röda rosor.»
mustafa.
Till ovnbytc med de förälskade par som ständigt finna hvarandra — icke så ofta i våra spaVer som i vàr papperskorg — ha vi sökt berättelstr, verkligt underhållande och likväl af litterärt i ärde. Det finnes icke så synnerligen mänt a — utom våra allra största namn — som ej variera på erotikens alltid siungandc strängar — men variationerna ha dork alla samma hufvudtema — och ett nytt motiv önsknde vi. Dm man, hvars signatur MUST AF A vatit fästad vid ett par små präktig i berättelse' i HVAR 8DAG och hvars porträtt synes härvid, har icke mycket a' erotik i sina berättelser, men sä mycket mera af lif, rörelse och spänning. Man reser med honom och känner både med och för honom när det bär emot och när han reder sig ur sina lifsfarliga situationer.
Mustafa är känd och värderad och mången ska1! gärna se hur vår hjälte ser ut som vi nu skola följa. Innan afresan låta vi honom prese ■ t era sig själf.
Mustafa talar sålunda ■
En själfbiografi har HVAR 8 DAG begärt af mig. Vare sig härmed menas en redogörelse för händelserna med årtal och data eller ett slags karaktärskildring så är jag lika oförmögen att uppfylla denna begäran. Jag är icke i stånd att säga er hvad Mustafa är för slags människa ty jag vet det ej själf. Min vän Wang — jag har ej haft många sådana vänaer som denne tvifvelaktigt moraliske kines — kanske skulle kunna säga er det. Skrif och fråga honom — Mr Chi Wang Ti, Hankau, men skrif på pidschien.
Men jag skall i alla fall säga något. Först, d. v. s. för omkring 35 år sedan var jag en elak unge med ett tjurigt argsint lynne och tjöt som en indian om man blott pcK
