Sida 244
TOBIAS ROBERT THALEN.
En ytterst förtjänt svensk vetenskapsman, f. professor TOBIAS ROBERT THALÉN i Uppsala, fyllde •den 28 sistlidne december 75 år.
Son af rector scholæ i Köping, sedermera prosten i Fläckebo Jacob Tbalén och Maria Elisabeth Weijel, aflade T. studentexamen i Uppsala 1849, blef 1854 fil. kandidat och promoverades samma år till fil. d: r. Han blef 1856 docent i astronomi vid Uppsala universitet och 1859 docent i fysik, sedan ban som byzantinsk stipendiat 1856—59 idkat fy-siskt-matematiska studier i England, Frankrike och Tyskland. Efter att ■ 1859—61 ha bestridt amanuensbefattningen vid fysiska kabinettet, blef T. 1861 adjunkt i fysik och mekanik vid Uppsala universitet. Han förestod professuren i allmän och tillämpad fysik vid Teknologiska institutet i Stockholm 1869—70. T., som i flera repriser upprätthållit professuren i fysik och mekanik vid Uppsala universitet, utnämndes 1873 till professor i mekanik därstädes, men erhöll redan följande år transport till den fysiska lärostolen. 1889—91 tjänstgjorde han som universitets prorektor.
Såsom Sveriges ombud deltog T. hösten 1881 i en internationell kongress i Paris för behandling af frågor rörande elektricitetens användande samt var juryman vid den dä därstädes pågående internationella utställningen af elektriska apparater m. m. Han var 1885 ledamot af den internationella meterkommittén i Paris och deltog som sådan i förhandlingarne i Breteuil 1885—91, 94 och 95 och vidare som Sveriges ombud i meterkongresserna i Paris 1889 och 1895. Det var professor T., som därifrån 1889 enligt offentligt uppdrag hemförde till
Stockholm de för Sverige bestämda prototyperna för mått och vikt (»rikslikarne»). T. har för öfrigt under sitt verksamma lif varit bibliotekarie och sekreterare vid Vetenskapssocieteten, censor vid mogenhetsexamina, meddelade 1881 och 1882 undervisning i fysik åt hertigarne af Gotland och Västergötland o. s. v. Han blef 1868 ledamot af Vetenskapsakademien, som 1860 och 1864 tilldelade honom Lindbomska priset, samt 1865 gemensamt med professor A. J. Ångström och 1869 för egen del h Uften af Wallmarkska priset.
Magnetismen och spektralanalysen äro de områden af sin vetenskap, som professor T. särskildt behärskat. Han har i afseende ä det senare området deltagit i och fortsatt Ångströms forskningar. i sitt 1868 utkomna förnämsta arbete bestämmer T. spektralliniernas läge för en mängd metaller. För en af honom framställd ny metod att medels magnetiska mätningar undersöka järnmalmsfält tilldelades åt T. af järnkontoret 1874 ett anslag, och följande år erhöll den skarpsinnige vetenskapsmannen Geografiska sällskapets i Paris medalj. År 1884 rönte T. en ännu sällsyntare utmärkelse: han fick då af Royal society i London mottaga den stora Rumfordska guldmedaljen, som förut kommit blott en svensk vetenskapsman, Ångström, till del. Professor T. är för öfrigt ledamot och hedersledamot af många in- och utländska sällskap.
En af de äldste nu lefvande svenska fysici har professor Tbalén, som 1896 lämnade sin lärostol, såväl i teoretiskt som praktiskt hänseende gjort sitt land heder och gagn.
UTLÄNDSKA MINISTRAR VID SVENSKA HOFVET: i. Tysklands sändebud.
j/^tt representera sitt land 1 en främmande stat måste ju under alla omständigheter betraktas som ett ytterst ansvarsfullt och delikat kall, och man kan utan öfverdrift säga, att de personer, åt hvilka dessa hedersplatser förlänas, måste vara begåfvade med särskildt framstående egenskaper.
De utländska mi-strarne i de olika residensstäderna äro, helt naturligt, alltid föremål för mycken uppmärksamhet äfven från den stora allmänhetens sida. HVAR 8 DAG har tänkt, att •det skulle vara af stort intresse att återgifva porträtten af de nuvarande legationscheferna i Stockholm. Vi göra härmed en början, i det att vi — utan tanke på ancien-nitet eller rangordning — återgifva bilden af tyska rikets envoyé •extra ordinaire och ministre plénipotentiaire.
Grefve Kasimir Karl _Maximilian vonheyden
Kliché: Brnnf Silfversparre.
GREFVE K. K. M. von LEYDEN.
— 226 —
är född den 7 januari 1852 och blef den 6 mars igoi sitt lands minister i Stockholm, efter g efve von Wall-witz. Den Leyden-ska familjen härstammar från södra Tyskland och har gjort sig bemärkt på flere områden. Grefve von Leyden var först militär, men öfvergick efter uppnådd majorsgrad till diplomatien. Han är litterärt intresserad och begåfvad, och sannolikt kommer han att kallas till ännu ansvarsfullare poster än den nuvarande.
»Jag har icke förut velat låta reproducera min bild», sade grefve Leyden, »men till HVAR 8 DAG viü jag icke säga nej, då Ni vill göra mig det nöjet! Men jag ber, blott några ord till text, ty jag är ingen celeber man.»
Vi protesterade, men vi ha hörsammat ministerns önskan, som vittnar om en blott alltför stor anspråkslöshet.
