Sida 187
HVAR 8 DAG
AXEL FREDRIK C: SON WACHTMEISTER.
Foto. Flodin, Stockholm. K'irhé: silfversparre.
AXEL FREDRIK C:SO.V WACHTMEISTER
Helt nyligen och samtidigt blef generaldirektören och chefen för domänstyrelsen grefve Axel Fredrik C:son Wachtmeister direktör för Landtbruksakademien och preses i Akademien för de fria konsterna, det förra efter excellensen Byström och det senare efter majoren Edelsvärd. Det är två mycket viktiga och ansvarsfulla nya poster, som anförtrotts åt .grefve Wachtmeister och icke minst två mycket
olikartade befattningar. Man kan häraf draga den slutsatsen, att den person, som bekläder dessa befattningar, måste vara mer än vanligt mångsidigt begåfvad och dessutom i hög grad intressad och arbetskraftig.
Mer än de fleste har grefve Wachtmeister varit i tillfälle att få en inblick i lifvets olika förhållanden. Fö id den 10 febr. 1855 på Tistad i Bärbo ».ocken af Södermanlands län — föräldrarna voro f öfverstelöjtnanten grefve Clas Ad-iin Wachtmeister och grefvinnan Am lie Regina Wrang 1 till Sauss — blef W. 1873 student i Nykö ing, hvarpå han studerade i Uppsala. Han aflade 1875 jur. fil. examen och 1878 kansliexamen. Samma år utnämndes den unge grefven till attaché vid svensknorska beskickningen i Paris och 1880 i Rom. Följande år följde han prins Karl på dennes resa i södra Frankrike och Tyskland, hvarpå han blef attaché vid beskickningen i Wien, där han en tid var t. f. chargé d'affaiies, men snart nog tog afsked.
Mtllan åren 1883 och 1885 gjorde grefve Wachtmeister hoftiänst som tjästgörande kammarherre hos kronprins Gustaf samt åtföljde härunder hösten 1884 kronprinsessan under hennes resa till E. gland och Holland. Han blef sedermera T892 kabincttskammarhcrre.
Ägare till Tistad och Näs i Södermanland, har gtefve Wachtmeister, som 1883 persoi ligen öfvertog ledningen af det stora godsei, dokumenterat sig som en särskildt framstående praktisk jordbrukare. Ti?tad kan sålunda kallas en mönsteregendom. Grefve Wachtmeister har des.-likes i den präktiga slottsbyggnaden hopbringat en stor mängd konstskatter Han har bland annat i hög grad intresserat sig för Kronbergs konstnärsskap, och åtskilliga alster af dennes utmärkta pensel finne s= å Tistad.
Åren 1888—97 var den flitige jordbrukaren landstingsman för Jönåkers härad och 1888—89 ledamot af Södermanlands läns hushållningssällskaps förv ltningsuiskott. Han blef vidare 18^9 ordförande i styrelsen för Hasselfors bruksakttebolag och 1896 styrelseledamot i Nordiska kreditbanken, o. s. v.
En plats i riksdagens Första kammare tillträdde grefve Wachtmeister 1834, och fyra år senare blef han generaldirektör och chef för douifinstyrelsen — d-t år 1882 själfständigt i- rättade ämbetsverket, som har hand om vissa üelar af kronans fasta egendom samt statens och andra allmänna skogar och slutligen det allmänna skogsväsendet. Ledamot af Landtbruksakademien blef grefve Wachtmeister så s*.nt som 1889 och — om vi icke misstaga oss — i år hedersledamot af Akademien för de fria konsterna.
Grefve Wachtmeister är sedan 1884 gift med friherrinnan Louise Ulrika Sofie af Ugglas.
Det må som slutord sägas, att en hvar, som kommit i beröring med den insiktsfulle mannen, bevarar af honom ett angenämt minne, ty grefve Wachtmeister är icke blott en i olika fack framstående person, utan äfven i besittning af ett ovanligt intagande väsen.
STOCKHOLMS FRIVILLIGA SJUKVÅRDSKOLONN
är namnet på en institution, bestående af medlemmar af K. F. U. M. i hufvudstaden, hvilken närmast efter tyskt föredöme upprättats för att under krig verkställa transporterat sårade och sjuke å järnväg och till -sjös från krigsskådeplatsen samt att under transporten lämna dessa erforderlig hjälp, och att under fred utbilda personer 111 denna tjänst samt inom den ort, där kolonnen har sitt säte, lämna hjälp vid större olyckstillfällen såsom eldsvådor, explosioner m. m.
Stockholms sjukvårdskolonn har undergått en kurs under ledning af bataljonsläkaren Bellander och majoren von Heideman samt hade den 3 dec. uppvisning i den stora tei nispavil-jongen i Idrottsparken. Man fick t ex. se, huru truppen af bärstänger "ch bårdelar hopsatte bårarne och med dessa företogo marscher, huru sårade och skadade behandlades, o. s. v.
l-uto. ./. Lindström, Sthlm.