Sida 53
FABIAN JACOB WREDE.
ETT HUNDRAÅRSMINNE.
[GUSTAF NYBLÆUS. †
Klichés Bengt Silfversparre.
L ör att hedra minnet af den framstående vetenskapsmannen,
generallöjtnanten frih. Fabian Jacob Wrede, hölls vid Vetenskapsakademiens sammankomst den 8 dennes ett minnestal af professor Arrhenius, hvarjämte Akademien beslöt att den 0 oktober, hundrade årsdagen af Wredes födelse, nedlägga en krans på hans graf.
Född den g oktober 1802, började Wrede sin militära bana 1817 och afslutade densamma 1867, då han tog afsked från sitt ämbete som generalfälttygmästare och chef för artilleriet. Synnerligen intresserad af sitt vapen, riktade han det genom flera uppfinningar och förbättringar samt genom viktiga teoretiska undersökningar; vi nämna exempelvis hans arbete om krutets verkan i kanoner (1871), hvilket fortfarande är af grundläggande vikt inom artillerivetenskapen, samt konstruktionen af 1860 års gevär, som vid den tiden torde varit ■det i ballistiskt afseende bästa i Europa.
På grund af sitt kall ägnade han sålunda en väsentlig del af sin tid och arbetskraft i arméns tjänst; därjämte togs hans stora praktiska duglighet i anspråk för de mest skiljaktiga uppgifter — vi nämna t. ex. uppdragen att grunda den första lifränte- och kapitalförsäkringsanstalten i Sverige, att uppföra ett nytt torn för Riddarholmskyrkan, att vara ledamot af den internationella meterkommissionen i Paris. Därför var
