Sida 84
PER LORENTZ LAURELL.
Till öfverstelöjtnant i Väg- och vattenbyggnads-kåren, hvarmed är förenad posten som byråchef i Väg- och vattenbvggnadsstyrelsen, har -utnämnts majoren i kåren PER LORENTZ LAURELL.
Väg- och vattenbyggnadskåren bildades 1851 samt hör under civildepartementet. Den har till ändamål att tillhandagå Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dennas befattning med allmänna ärenden, nämligen anläggning och förbättring af vägar, broar, färjor, kanaler, slussar, hamnar och dylikt, sjöars och vattendrags tillgodogörande för sjöfart, flottning och andra industriella behof och i samband därmed stående nödiga anläggningar, arbeten för beredande af större odlingsföretag, skydd mot öfversvämning och minskning af frostländighet samt enskilda järnvägar, afsedda för allmänna behof. Dessa arbeten äro dels sådana, som utföras af enskilda personer eller bolag antingen på egen bekostnad eller med statsunderstöd, för så vidt till arbetenas verkställande fordras k. m :ts tillstånd eller arbetenas utförande och vidmakthållande äro ställda under styrelsens kontroll, dels sådana, som antingen utföras af staten genom styrelsens omedelbara försorg eller fortfarande äro ställda under styrelsens förvaltning.
Öfverstelöjtnant Laurell har sedan länge gjort sig känd som en af kårens skickligaste och mest energiske medlemmar. Född den 8 november 1837, aflade han studentexamen 1858 och afgångsexamen från Högre artilleriläroverket å Marieberg 1861. Han blef tre år senare löjtnant i kåren, 1877 kapten och 1895 major.
Redan år 1856 blef L. elev vid statens järnvägsbyggnader, där lxan 1857—58 var nivellör. Han var redan 1862 nivellör vid Borås järnvägsbyggnad och 1864—65 stationsingeniör vid Landskrona—Eslöfs järnvägsbyggnad. 1867—68 byggde L. en kanal mellan sjöarne Silén och 1869—70 en brobyggnad öfver Norselfven. L. byggde vidare 1870—73 pappersmassefabriken vid Långed och pappersbruket vid Munkedal samt följande året Animmens kanal.
Åren 1876—79 var den outtröttlige mannen öfveringeniör vid Dalslands järnvägs byggnad. Han tjänstgjorde delvis samtidigt 1877—80 som arbetschef vid sänkningen af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren och var 1880—88 öfveringeniör vid samma arbete. L. utförde 1886 kanalbyggnaden från Helgasjön genom Tolgsjön till Asasjön i Kronobergs län och har verkställt följande muddringsarbeten: Tjufholmssun-
det vid Luleå 1889—93, Hjerterö och Toftö sund i Bohuslän 1890—92, Kolsundet i Mälaren 1890, Tyn-derö sund i Västernorrlands län 1892—93 och Munksund vid Piteå 1894—95. Under 1888—97 uppgjorde L. en mängd förslag till hamnutvidgningar, kanaler, bàtleder, brobyggnader, sjösänkningar och väganläggningar samt till dammar och kanaler för vattenverk. Han var 1873—77 disponent för Munkedals fabrik, 1888 styrelseledamot för Mora—Vänerns järnväg, 1892—95 verkställande direktör för Norra Södermanlands järnväg och 1893—94 distriktsingeaiör i östra distriktet.
Under de senaste åren har den erfarne och ständigt upptagne mannen bland annat utfört kanal och dam för Katrinefors vattenverk i Västergötland 1896, Alby vattenverk i Ljunga älf 1898—99 samt reglering a.f ett par nära ofvanför Alby vattenverk belägna sjöar med härför erforderliga dammar, hvilka senare utfördes 1900—01.
L. har äfven utfört åtskilliga arbeten i Finland, såsom dam, tunnel och kanal för vattenverk vid Voika i Kymmene älf, 1896—97, dam- och kanalbyggnad för vattenverk vid Läskelä, 1898, Siitola vattenverk i Vuoksenälfven, 1899—1900, samt vattenverket vid Vokia i Kumo elf, hvilket ännu är under byggnad.
Åren 1896—99 utarbetade L. på förordnande af Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ett förslag till ny och förbättrad segelled mellan Vänern och Kattegat.
På förordnande af samma styrelse verkställde L. under åren 1900—01 undersökning af åtta hamnar vid Vänern, hufvudsakligast med ändamål att utröna, om förhållandena vid Vänerns stränder äro sådana, att denna sjö kan anses lämplig att trafikeras af de fartyg, för hvilka kanalen skulle byggas
Slutligen, 1900—02, utförde L. på förordnande af samma styrelse undersökning för och förslag till reglering af vattenafloppet från Vänern med ändamål att därvid tillgodose såväl strandägarnes och sjöfartens som företrädesvis vattenverkens vid Göta älf intressen.
Det sagda må vara nog. Det visar, om också endast genom en torr uppräkning, som dock härvidlag varit oundgänglig, hvilken väldig arbetsbörda öfverstelöjtnant Laurell burit. Att döma af vigören är dock ännu mycket att hoppas af den betydände förmåga hr Laurell besitter.
hilla Hilmer Eén, Sorrköping. Kllcht.■ Kern. A.-R. Pmfrt Sil/ivrtparre, Sthlm—Gbg.
NÅGRA BILDER FRÅN DEN STORA, VACKRA SKYTTEBAZAREN I ÖREBRO.
