Sida 116
JOHAN ABRAHAM BJÖRKLUND.
Ett betydelsefullt trettioårsjubileum kunde hufvudredaktören för Nya Dagligt Allehanda fira med ingången, af november månad. Det var nämligen då jämnt tre decennier, sedan hr Björklund inträdde i redaktionen för den stora huvudstadstidning, hvilkens chef han nu är.
Trettio år i en och samma tidning! Det måste låta nästan underbart i öronen på våra dagars unga journalister, hvilka i allmänhet icke ha något emot att litet emellanåt byta om plats och »lufta på sig». Erkännas måste dock, att den moderna journalistiken fordrar stor lokal- och personalkännedom, så att en tidningsman, som uppehållit sig på flere ställen i landet, kan, om han för resten är en duktig karl, bli till större nytta i vissa anställningar i en tidning, än en person, som aldrig rört sig ur fläcken.
Men i alla fall ha vår tids unga journalister förvånande lätt för att byta plats. Det är, som om en del af dem: alls icke assimilerade sig med tidningen, där de arbeta, och dess idéer, som orn de icke hade någon tanke på det ideella i tidningsmannens verksamhet. Trettio-årsjubileum af samma slag .som det Björklundska kommer nog icke ofta att .firas, åtminstone icke af en hufvudstadspublicist.
Det är lätt att förstå, att Nva Dagligt Allehandas hufvudredaktör t?kall vara en i Stockholm känd person, om också den anspråkslöshet, som präglar ihans väsen, men som icke gjort något intrång på karaktärens själfständighet, kommer honom att i allmänhet hålla _sig undan från en i det yttre framträdande ställning. Men hr Björklunds sympatiska, öppna anletsdrag äro likafullt väl bekanta, och äfven där publicistens åsikter icke kunnat vinna anklang, ha den enskilde personens förtjänster afväpnat och intagit.
Hans lefnadsöden kunna sammanfattas på följande sätt. Född i Uppsala den 28 juni 1844 — föräldrarne voro slaktaremästaren och borgaren Johan Gustaf Björklund och Sofi Charlotta Lindström — var B. elev vid Uppsala katedralskola och Norrköpings lyceum. Student i Uppsala 1863, ägnade B. sig företrädesvis åt studiet af moderna språk, estetik och historia. Under båda terminerna 1871 var ^en begåfvade unge mannen kurator för östgöta nation.
Björklunds tidningsmannabana började 1872 i Samtiden — en af bruksägaren fil. d: r C. F. Berg-jtedt 1870—74 redigerad och utgifven veckoskrift för politik och litteratur — och B. var maj—oktober 1872 medarbetare i Stockholms Dagblad, på utrikesafdelnin-gen, där litet hvar, som i forna dagar arbetade i Stockholms Dagblad, fick hjälpa till! I november 1872 öfvergick han emellertid till Nya Dagligt Allehanda, där han under signaturen Janus gjorde sig känd som en kunskapsrik och stilistiskt framstående teater- och litteraturanmälare. Under årens lopp verkade B. äfven på andra håll. Han skref sålunda i Nv Illustrerad Tidning, i Edv. Bäckströms Teater och Musik, i Julkvällen o. s. v.
År 1878 blef B. Nya Dagligt Allehandas redaktionssekreterare och 1884 tidningens souschef. Hans befattning som dess hufvudredaktör daterar sig från februari 1891, efter V. Bergstrands död.
B. är vidare en af Publicistklubbens i Stockholm stiftande medlemmar och har upprepade gånger varit styrelseledamot och ordförande i denna klubb, liksom han från 1897 varit styrelsemedlem och v. ordförande i Publicisternas understödsförening.
Den forne estetikern har — såsom icke sällan
sker i tidningsvärlden — från bedömandet af konsten och litteraturen öfvergått till det politiska författare-skapet, hvaråt B. från år 1883 förnämligast ägnade sig, ända tills hans befattning som tidningens hufvudredaktör medförde nya, på författareskapet inskränkande, plikter för honom. Det är här icke platsen att inlåta sig på redaktör Björklunds verksamhet som politisk skribent. Litet hvar vet, att han aldrig låtit den tidning, där han verkat och länge haft ett dominerande inflytande, vika ifrån den strängt konservativa och protektionistiska ståndpunkten. Litet hvar vet också, att det är en man, som står bakom ordet, och därför ha alla respekt för den framstående och fosterlandsälskande publicisten.
MÖSSEBERGS NYA UTSIKTSTORN.
Foto. L. Ericson, Sköfde. KliM ' Bvrvt sufvrr*pam.
\j år illustration visar det nyss fullbordade utsiktstornet på Mösseberg'. Från den 325 meter öfver hafvet belägna platån reser sig tornet 32 meter i höjden. C:a 200 trappsteg, fördelade i 5 afsatser, leda upp till toppen och har man därifrån en hänförande och vidsträckt utsikt.
- 98 -
