Sida 744
FRANS VILHELM WARFVINGE.
HVAR 8 DAGS FOTOGRAF I STHLM. Kliché ; Bengt Silfversparre.
DOKTOR F. V. WARFVINGE.
Öfverläkare å Sabbatsbergs Sjukhus.
I en liten, smal läkaredroska kör en äldre man genom Stockholms gator. Han sitter orörlig i vagnen, försänkt i sina tankar, och ser hvarken till höger eller vänster — kanske för att undvika alla hälsningar. Hela Stockholm vet, hvem läkaren med det karaktäristiska och bestämda ansiktsuttrycket är — Sabbatsbergs direktör öch öfverläkare vid dess medicinska afdelning, en af hufvudstadens mest upptagne praktiserande läkare FRANS VILHELM WARFVINGE.
Familjen Warfvinges stamfader lär vara en karolin, som följde Karl XII i dennes fejder. Familjen härstammar för öfrigt från Hvarfs församling i Skara stift, där under senare hälften af 1800-talet många personer med namnet Hvarfvinge funnos. Det var d: r Warfvinges far, repslagaren Lars Erik Warf-vinge, hvilken ändrade namnets stafning.
Född den 28 juli 1834 i Leksbergs församling af Skaraborgs län, har d: r W. alltså nyligen ingått i sitt 70-de år. Han blef student i Uppsala 1852, med. kand. 1860 och med. lic. 1864 samt disputerade för doktorsgraden 1877 (»Om exantematisk tyfus hos barn.»).
W., som 1866 utnämndes till andre bataljonsläkare vid Bohusläns regemente, men på begäran erhöll afsked härifrån redan följande år, tjänstgjorde 1867—75 som sjukhusläkare på provisoriska sjukhuset vid Hornsgatan i Stockholm de tider, då sjukhuset i anseende till ökad sjuklighet hölls öppet. 1869—78 förestod W. polikliniken för barnsjukdomar å Södermalm, var 1870—76 läkare vid diakonissanstaltens sjukhus och 1876—78 öfverläkare å sjukhuset vid Wollmar-Yxkullsgatan (numera Maria sjukhus). Efter att under år 1878 såsom en af styrelseledamöterna ha deltagit i organisationen af Sabbats-bergs sjukhus är han sedan 1879, som redan nämnts, direktör vid detta sjukhus och öfverläkare vid dess medicinska afdelning. Han har därstädes anordnat en sedan 1881 fortgående sjuksköterskeskola, vid hvil-
ken till en början halfàriga undervisningskurser meddelades, men från hvilken nu mera efter genomgången ettårig teoretisk och praktisk kurs omkring 30 sjuksköterskor, hufvudsakligen ur de bildade klasserna, årligen utgå.
Det behöfver knappast sägas, att d: r W. mångfaldiga gånger gjort utländska studieresor, att han deltagit i internationella medicinska kongressen — där han äfven varit »hederspresident» — och i närvarande stund sitter som ledamot i olika styrelser för sjukvårdsinrättningar. Kanske bör man erinra om, att det var W. som härom året tillkallades, då kung Oscar låg svårt insjuknad i utlandet.
Det är som läkare för invärtes sjukdomar, kanske i främsta rummet som bröstläkare, som d:r W förvärfvat sig så stor berömmelse både i Sverige och utrikes. Han har också tagit stor del i organisationen af våra lungsotssanatorier. Tusen och åter tusen personer ha under årens lopp sökt bot hos den lille, senfulle mannen, hvilken, precis lika mot hög och låg, iakttagit dem med sina skarpa ögon och med sin djupa röst förklarat hvad sjuklingarne haft att göra. D: r W. är känd för att i allmänhet icke vara de långa resonnemangens man: han är tvärt om ordkarg. Men de ord han säger äro af vägande betydelse.
Han är handlingens man, arbetets man. Hva/1 han hunnit med och allt fortfarande uträttar, hör till det otroliga. Under en följd af år hade han mottagning å Söder lika väl som Norr, hvilket icke hindrade honom från att punktligt infinna sig å Sabbatsberg. Men det allra märkvärdigaste är, att han oaktadt sin trägna praktik medhunnit att från trycket utgifva en mängd afhandlingar och arbeten. Endast årsberättelserna öfver Sabbatsbergs sjukhus, dessa dryga volymer, kräfva ju mycken tid.
Det kan blott finnas en förklaring på, huru en dylik arbetsbörda varit möjlig för e n man: d: r Warfvinges normalarbetsdag sträcker sig från arla morgon till långt in på natten. Han unnar sig ingen ro. För ett par år sedan ägde han rätt att, såsom pensionsmässig, draga sig tillbaka från SaJb-batsberg, men han har föredragit att kvarstanna. Det är något af karolin öfver denne karolinernas ättling: han fortsätter in till det sista i sin kamp mot döden I
GOODTEMPLARORDENS HÖGSTE CHEF,
mr Joseph Malins, var förra veckan påbesök
i Stockholm. Han hade begifvit sig hit i egenskap af turist och var alldeles förtjust i
den vackra svenska naturen, särskildt
kanalvägen från Göteborg. Från Stockholm afreste mr Malins på torsdags afton i sällskap med direktör E. Wawrinsky och lektor J. Bergman till Berlin, där alla tre skulle medarbeta i en internationell [-nykterhetskommitté.-] {+nykterhetskom- mitté.+} Arbetet skulle hufvudsakligen, enligt uppgift af mr Malins, bestå i omarbetning af en stor del af goodtemplarnes lagar och regler.
— 726 —
JOSEPH MALINS.
