Sida 552
a. t. odelberg.
SVERIGES FÖRSTE JORDBRUKSMINISTER.
Dä riksdagen den 11 mäj i år genom att antaga de omfattande förslagen till lagstiftning rörande den enskilda skogsvården i riket med stor majoritet i båda kamrarne anslöt sig till det väsentliga af hvad k. m: t i detta hänseende föreslagit, kunde den ledamot af konungens råd, som beredt detta ärende, med skäl betrakta utgången såsom en stor och viktig framgång. I 50 år förberedd, blef nu under vår förste jordbruksministers auspicier den lagstiftningsreform genomförd, som afser att åt kommande generationer bevara så mycket som möjligt af den ofantliga nationalförmögenhet, våra skogar ännu innehålla. Det var årets största riksdagsfråga. Bilden på första sidan hör därför ock i eminent grad till dagens krönika, och den bör i detta ögonblick beledsagas af några meddelanden, genom hvilka konturerna till ett politiskt porträtt kunna skönjas.
Statsrådet A. THEODOR ODELBERG är ännu en man i sina bästa år, född den 21 december 1847. Fadern var den på sin tid så framstående jordbrukaren Axel Odelberg, ägaren af en bland vårt lands förnämsta mönstergårdar, Enskede, invid Stockholm, som af sonen sedan många år innehafts och alltjämt uppehållits på dess höga nivå. Efter aflagd studentexamen och ett par års vistelse i Uppsala, ingick Theodor Odelberg vid Ultuna landtbruksinstitut, vistades efter dess genomgång utomlands för studium af jordbruk och d*s binäringar samt blef 1873 förvaltare på Enskede. Till statens tjänst kallades han 1889, då han utnämndes till öfverdirektör och chef för landtbruksstyrelsen, tio år senare öfvertog ban lands-höfdingeposten i Gäfle, och då jordbruksdepartementet bildades den 1 april 1900, blef han dess förste chef. Riksdagen har han såsom ledamot af första kammaren tillhört sedan 1892 och i några år varit ledamot af bevillningsutskottet. Bland de förtroendeposter, han i öfrigt beklädt, må nämnas ordförandeskapet i Stockholms läns landsting.
Det var som jordbruksminister Theodor Odelberg på allvar började sin politiska bana. Dessförinnan hade man ej haft att från hans sida iakttaga mycket utöfver den framstående fackmannens arbete inom sin egen krets. Från och med den dag, då han tillträdde sin nuvarande ansvarsfulla ställning, har han stått fram såsom en skicklig, framgångsfull och med allmänna sympatier, särskildt inom andra kammaren, omfattad representant för den moderat-tullskydclsvän-liga politik, som fullföljes af excellensen Boström. Redan hans parlamentariska debut som minister clen 29 april 1901, då jordbruksdepartementets stat första gången, efter lyckligt genomgående af statsutskottets skärseld, var af den art, att man kunde förutspå det bästa samarbete med riksdagen. Anledningen till den gynnsamma stämningen genast i början var nog emellertid ej blott af personlig art. Den fråga, som vid nyssnämnda tillfälle mest väckte intresse och rent af solskenshurnör i Andra kammaren gällde endast ett anslag å 25,0€0 kr. »till det mindre jordbrukets främjande» genom preiniering och studieresor — åtgärder, hvarom icke ens den nye departementschefen själf uttalat några öfverdrifna förhoppningar. Men när nu landtmannapartiet en gång varit med och skaffat sig ett särskildt jordbruksdepartement, så tycktes man på detta håll vara nöjd och glad öfver hvarje förslag, som kunde inge förhoppningar om, att den departe-mentala reformen skulle visa sig vara något mer än en arbetsfördelningsreform till lättnad för det förut öfvertyngda civildepartementet. Hvad som sedan denna debut följt, har också berättigat sådana förhoppningar.
Såsom parlamentariker besitter Theodor Odelberg den sällsynta egenskapen att förena grundlig sakkännedom på sitt område med en enkel, klar och
lättflytande framställning, som bäres lika mycket af manlig fasthet och oräddhet som af värme och öfvertygelse. Hur sjöng han icke ut i skarpa och dock väl öfvervägda ord, då han för ett par månader sedan inför första kammarens något häpna majoritet karaktäriserade dess motstånd mot majstullens upphäfvande såsom motiveradt med idel svepskäl ! Senatorerna ha af andra ledamöter i konungens råd blifvit något bortskämda med en viss undfallenhet inför utbrotten af deras, som bekant, stundom koleriska temperament. Det finns anledning antaga, att ett motsatt förfarande mera väcker deras respekt.
Ett annat drag må här àtergifv clS, Sel att bilden af statsrådet Odelberg såsom offentlig personlighet må bli fullständigad. Den 4 maj 1902 inträffade den enastående, man skulle vara frestad att säga oerhörda tilldragelsen, att Andra kammaren beviljade ett af k. m: t begärdt anslag mot en afstyrkande hemställan af kammarens samtlige ledamöter i statsutskottet. Det gällde ett pensionsbelopp på 800 kr. om året, åt änkan efter stiftaren och ledaren af Svenska mosskulturföreningen, C. H. J. von Feilitzen — alltså ej för någon statstjänst utan endast för ett stort, uppoffrande, entusiastiskt arbete för fosterlandet. Utgången var uppenbarligen och obestridligen att tillskrifva effekten af hvad jordbruksministern anförde i debatten eller kanske snarast af kraften i den djupt kända öfvertygelse, som talade därur. För en gång hade man sålunda lyckats bryta igenom den isvägg af invändningar, som i Andra kammaren, åtminstone under landtmannaparliets maktöfvervikt, reste sig mot hvarje vädjan till känslan. Äfven nu hördes från några håll det bekväma argumentet: det där är ju bara en känslosak! Men det var efter jordbruksministerns anförande ej den vanliga resonnansen härför, och utgången blef en déconfiture för hela den politiska grundåskådning, som här för tusende gången tagit sig uttryck i statsutskottets utlåtande. Den stund då andra kammaren fattade sitt beslut om detta lilla anslagsbelopp, drog en välgörande fläkt af idealitet genom dess plenisal, och som glad segrare stod den förste målsmannen i konungens råd för vårt svenska jordbruk.
LORENZO.
CARL SNOILSKY †.
Klichi: Bevgt Silfversparre.
Just när tidning-en skall presslägges ingår meddelande om att skalden, öfverbibliotikarien Grefve Carl Sr.nilsky afled den 19 maj å Sofiahemmet i Stockholm efter en undergången operation, 62 år gammal. Helsidesporträtt och biografi återfinnas
i I och II årg. af HVAR 8 DAG.
