Hvar 8 dag – Årg. 4 (1902/1903)

OSCAR MONTELIUS..

Vi meddela i dag bilden af professor Oscar Montelius, närmast med anledning af de populära föreläsningar lian under en följd af år hållit i Statens historiska museum, och hvilka han nu i och för utgifvandet af ett större vetenskapligt arbete kommer att afbryta under närmaste året för att därefter åter upptaga dem.

Det är sällan en märkesman inom sin vetenskap med en sådan entusiasm ägnar sig åt populariseran-dets svåra konst som professor Montelius, men han förenar i sig de sällsynta egenskaper, som tillåta honom att både utföra vidtgående och epokgörande undersökningar inom sin vetenskap och att sedan popularisera dessa och därunder fängsla och underhålla sitt auditorium. Också samlas alltid en talrik åhörarekrets, hvarhelst han än uppträder vare sig det är i Stockholm eller inom de rundt kring landet spridda föreläsningsföreningarne, ja äfven i våra grannländer Finland och Norge har hans framställningskonst vunnit honom många vänner.

Det är en svår uppgift denna att popularisera en vetenskap; den lärde forskaren förirrar sig gärna in på obetydligheter och beniga detaljer, hvilka den stora allmänheten ej har förmåga att uppfatta, under det att den ytliga kännaren ofta under kåseriets lätta form gifver osanna och skefva bilder. Båda dessa blindskär seglar Montelius gladt förbi ocli de kulturhistoriska bilder han målar blifva ganska lefvande för åhörarne och för det mesta framställer han dem i en belysning eller ser dem från en synpunkt, som kommer en att tro, det man aldrig sett dem förr. Ja, få hafva väl inom vårt land gjort så mycket för att popularisera den kulturhistoriska forskningens resultat som han. Och det är ej blott som föreläsare, han arbetat för denna sak; en mängd uppsatser inom tidskrifter och kalendrar bära äfven vittnesbörd om denna hans ifver att väcka till lif intresse för den kulturhistoriska forskningen.

Af hvilken betydelse hans verksamhet på detta område varit och är kan endast en eftervärld bedöma, men däremot kan man redan nu åtminstone delvis uppskatta den epokgörande insats, han gjort i utvecklingen af den arkeologiska vetenskapen, åt hvilken han ägnat sitt lif, utan att låta locka sig därifrån äfven af ganska förmånliga anbud från häll, där man velat profitera af hans rediga och klara tankegång samt stora energi.

När han begynte sina studier i den jämförande fornforskningen, som då ännu var en vetenskap i sin linda, liade han den turen eller skarpsyntheten att se, att för vetenskapens sunda utveckling var det nödvändigt att fastställa åldern på de olika föremål, med hvilka denna vetenskap arbetade. Att nå fram till säkra kronologiska bestämningar var således den uppgift den unge forskaren satte sig före, och under ett helt arbetsamt lif har han sträfvat med detta mål för ögonen. Först sedan kronologien är fastställd kan man med någon utsikt till framgång försöka lösa de etnografiska gåtor, på hvilka forntiden är så rik. Genom ett vidtomfattande studium af fornsaker, fyndgrupperingar och fyndförhållanden inom skilda länder, har han spunnit ett kronologiskt nät alltifrån Ultima Thule ut öfver hela Europa ända ned till de urgamla kulturområdena i Egypten och Asien. På detta vis lyckades det honom att för den nordiska forntiden bestämma åldern på föremål äfven från mycket aflägsna tider. Att han för detta

ändamål måste söka sig långt söderut beror därpå, att han för att få säkra utgångspunkter måste fram till de länder, som redan långt tillbaka i tiden hade en skrifven historia såsom t. ex. Egypten.

Genom jämförande studier kan man sedermera bestämma, till hvilket kulturstadium vissa arter at fornsaker måste hänföras, och ju längre forskningen fortskrider desto säkrare och skarpare blifva konturerna på de kulturbilder, som uppdragas. Men för att ett dylikt kronologiskt nät skall blifva af något värde för tidsbestämningen af företeelser här uppe i Norden, kräfves med nödvändighet att förhållandena inom det sydliga Europa skall vara til) fullo utredda. Då detta ingalunda kan sägas vara förhållandet, såg sig Montelius nödsakad att själf taga i tu med detta jättearbete. Detta är orsaken hvarför en nordbo har ägnat så stor del af sin verksamhet åt studiet af ett så aflägset lands forntid, som Italiens; pä de där vunna resultaten hvilar den nordiska kronologien.

Dessa hans undersökningar hafva mynnat ut i ett stort: anlagdt verk öfver Italiens forntid alltifrån metallernas framträdande. (La civilisation primitive en Italie.) Detta arbete, som en gång fullbordadt, städse skall blifva en heder ej blott för författaren utan äfven för vårt land, börjades redan 1873. Den första delen utkom 1895 och på den andra börjar tryckningen innan detta årets slut. Arbetet är afsedt att omfatta tre delar och kommer färdigt att innehålla flera tusen illustrationer.

Den som ej är inne i dylika förhållanden anar knappt hvilket tålamod och energi ett dylikt, under åratal räckande arbete kräfver, och ej minst afsevärdt, hvilka kostnader det medför. Sammanräknar man de direkta och indirekta utgifterna, så pass dylika låta beräkna sig, får man för detta enda verk en summa som ej torde understiga 100,000 kronor.

Men detta arbete är långt ifrån det enda den flitige forskaren medhunnit; en lista på dem alla skulle blifva allt för lång; ett par af de mest bemärkta torde vara hans skildring af vårt lands forntid i första delen af illustrerad Sveriges historia, af hvilken en omarbetad upplaga inom kort utkommer, hans tidsbestämningar inom bronsåldern och hans Die Chronologie der ältesten Bronzezeit etc. Flera af hans arbeten ha blifvit öfversatta såväl till tyska, franska som engelska.

Han har äfven funnit tid till annan litterär verksamhet; så har han sedan 1875 varit redaktör för Svenska fornminnesföreningens tidskrift o Ch sedan 1880 för den af Letterstedtska föreningen utgifna »Nordisk tidskrift».

Att en så mångsidig verksamhet och af en sådan betydenhet skulle inbringa Montelius många yttre tecken på erkännande är ju ganska naturligt. Också är han ledamot af flera akademier, såväl in- som utländska och ordensutmärkelser i mängd hafva fallit på hans lott, af hvilka den preussiska Pour le mérite torde vara den värdefullaste, emedan af denna endast kan finnas 20 utländska ledamöter och då räknas alla tyska rikets stater utom Preussen för utlandet.

Professor Montelius är född i Stockholm den 9 september 1843.

— 130 —