Sida 260
JOHN FORSELL
Hr John Forsell, den mycket begåfvade och mycket energiske ba-rytonisten, är allt sedan slutet af 1901 års vårsäsong »en farende sven». Missnöjd, som det tycktes, med en del präst-kritii, lämnade han då k. teatern i Stockholm och har sedan gifvit konserter in-och utrikes, i höst uppträdt som gäst å hufvudstadens opera samt nu sist låtit höra sig å k. teatern i Köpenhamn, där han fullständigt eröfrat publiken.
Ung till åren, har hr Forsell hittills tillryggalagt en glänsande artistbana. Det är ju möjligt, att de tidiga triumferna stigit honom åt hufvudet. Men hvad som under alla omständigheter måste erkännas är den för svenska förhållanden högst ovanliga intensitet i arbetet, som hr Forsell städse utvecklat.
Carl Johan ( John) Jacob Forsell är född i Stockholm den 6 nov. 1868 och sonson till den bekante fortifikationsofficeren, författaren till den uppseendeväckande broschyren »Oväldiga tankar om Götha canal», Jacob Forsell. Föräldrarne äro sjökaptenen Carl August Josef Forsell och Johanna Gustafva Axeline Åberg. Efter att ha aflagt mogenhetsexamen, ägnade F. sig åt militäryrket och blef 1890 underlöjtnant vid Upplands regemente samt 1896 löjtnant. Han genomgick gymnastiska centralinstitutet och blef våren 1894 gymnastikdirektör. Samtidigt lät F. på en väns uppmaning utbilda sin vackra baryton ■och var sålunda elev vid musikkonservator iet 1891 — 94. Vintern 1894—95 tog den mycket lofvande sångaren lektioner för S:tBax i Paris.
Foto Dahllüf, Stockholm.
SOM »DON JUAN».
SOM »DEN FLYGANDE HOLLÄNDAREN».
Hr F.nsells debut påk. teatern i Stockholm ägde rum den 26 febr. 189650m Figaro i »Barberaren», och samma år erhöll F. engagemang vid operan. 1897 tog ban afsked fi ån aktiv militärtjänst, men kvarstår som löjtnant i reserven, så att hr Forsell med allt skäl fortfarar.de kan bära sin löjtnantstitel.
Den framstående artisten bar på jämförelsevis kort tid utfört ett förvånande stort antal roller. Vi uppräkna här några af hans förnämsta:
Don Juan, Den flygande holländaren, Figaro och Bazil i »Barberaren», Beckmesser i »Mästersån-garna», Vilhelm Tell, toreadoren i »Carmen», kungen i »Leonora», grefve Alma-vi va i »Figaros bröllop», grefve Lutta i »Trubaduren», Wolfram i >Tannhäuser:», Telramundi »Lohengrin», Vidar i »Tirfing», Amonasro i »Aida», Simeon i »Joseph», Monostat hos i »Trollflöjten», Valdemar i »Valdemarsskatten», Miller i »Nürn-bergerdockan», Nevers i »Hugenotterna», Lothario i »Mig-non», K ark i »Den bergtagna», Sylvio i »Pajazzo»», Dulcamara i »Kärleksdrycken», lorden i »Fra Diavolo», hufvudrolen i »Syrsan vid härdm», Robert i »Jolantha».
F., hvilken är mycket dramatiskt begåfvad, har också varit lärare i scenisk framställning vid musikkonservator.ets operaskola samt gifvit enskild undei visning i sång i Stockholm. Vid den svenska konserten i Trocadéro i Paris den 2 juni 1900 var F. solist, hvarjämte han konserterat i London. Sedan 1901 är F. gift med operasångerskan Gurli Carlström.
Kliché : Renift Silfivrsparre.
Då frän Stockholm icke funnos andra civila porträtt att fà af vår hjältcsångare än sådana af rätt gitnmal dato, satte vi oss raskt i Jörbindelse med vårt förträffliga fotografiska ombud i Köpenhamn, där hr F. ju fl n. uppträder. Och med dennes vänliga tillmötesgående lyckades vi i all hast flå taget det helt nya och präktiga porträtt, som pryder vår l:sta sida.
— 242 —
