Sida 473
RIKSMUSEETS ETNOGRAFISKA AFDELNING
det alltför knappa anslag, som står afdelningen till buds är den dock fortfarande för sin tillväxt mest beroende af enskilda gifvares välvilja.
Hvad är då ett etnografiskt museum, hvad är meningen därmed och hvilka uppgifter har det att fylla?
Ordet etnografi betyder ordagrannt folkbeskrifning. Det kan väl hända att det främmande, för den större allmänheten kanske något tungrodda ordet i sin mån bidragit att göra museet mindre populärt, men vi hafva intet lämpligt svenskt ord att sätta i stället. Tyskarne hafva bildat sitt ord »Völkerkunde», men dess svenska motsvarighet, »folkkunskap», har egentligen i vårt språk en annan betydelse, som gör detta ord oanvändbart för föreliggande fall. Vi få alltså lof att dragas med den främmande termen och skola nu se till huruvida den i själfva verket betecknar något, som kan sägas ligga utanför området för den större allmänhetens intresse.
Det gifves knappast någon gren af litteratur, som är så eftersökt af den vetgiriga allmänheten, som resebeskrifningar. Det kan väl hända att mångas intresse mest fängslas af dessa »faror, äfventyr och umbäranden af alla slag», som bruka bilda en stundom väl kraftig beståndsdel i vissa reseskildringar, men i hufvudsak är det väl dock inblicken i de främmande folkslagens seder och bruk, som utgör den aldrig svikande dragningskraften hos denna litteratur. Nåväl, det är just de främmande folkslagens seder och bruk, som ett etnografiskt museum vill åskådliggöra och rörande hvilka det också, rätt ordnadt, är i stånd att gifva en långt mera lefvande föreställning, än någon aldrig så rikligt illustrerad bok. Museet skall visa de olika folkens sätt att kläda och pryda sig, deras husgeråd och näringsämnen och sätten för dessas tillredande,
frfo. HVAR * DA O. Fig. 1. Kliché: Bengt Süfverrpam,
RIKSMUSEETS ETNOGRAFISKA AFDELNING: Japan: Ruddhistiskt altare
och präster.
POto. HVAR 8 DAO. Fig. 2. micM: n™,? .Silf..1 ...
RIKSMUSEETS ETNOGRAFISKA AFDELNING: Japan: 1 eceremoni.
det skall visa de redskap eller vapen, med hvilka människan gjort och gör den omgifvande naturen sig underdånig och de vapen, med hvilka hon allt sedan Kains dagar sökt tillkämpa sig sin verkliga eller inbillade rätt, eller försvara sig mot sina fiender. I förfärdigandet af dessa vapen och verktyg, likasom också af alla andra sina nödvändighetsartiklar, har människan äfven på de mest primitiva stadier utvecklat ett sinne för såväl det ändamålsenliga, som det prydliga, hvilken utveckling det ej kan vara annat än i hög grad väckande att närmare studera. Vidare skall ett etnografiskt museeum visa de mera intellektuella sidorna af de olika folkens lif, från de lägre ståendes vidskepelse och trolldom, upp till de mera framskridnas mer eller mindre högt utvecklade religionsformer.
Det är, kort sagdt, den mänskliga kulturens utvecklingshistoria, som man finner framställd i de etnografiska museerna. Härvid är dock att märka, att man öfverallt — jag talar här blott om Europa — där etnografiska museer finnas, af rent praktiska skäl måst begränsa deras omfattning till de utomeuropeiska folken. De europeiska folkens etnografi, som måste behandlas efter en helt annan måttstock, har man öfver-låtit åt hvarje särskildt land att genom specialmuseer illustrera. Vi hafva i detta afseende gått i
spetsen genom vårt berömda Nordiska museum.
