Sida 498
HVAR 8 DAG
Hvad som i denna serie om svensk-amerikanska läroverk förut är sagdt om de tre linier, på hvilka undervisningen vid dessa anstalter är delad, gäller i hufvudsak äfven om Augustana. Här finnes alltså en lärd skola, ett handelsinstitut och ett m u s i k k o n s e r v a t o r i u m . Det är af stort intresse att iakttaga dessa tre afdelningars inverkan på hvarandra, hvarom helt naturligt man i Sverige och, som jag tror, i allmänhet i Europa saknar erfarenhet. Det torde kunna sägas vara samma förhållande som vid våra universitet, där den ena fakulteten gifver något af sitt bildningsvärde åt den andra, äfven utan att studenterna i de olika fakulteterna direkt studera hvarandras discipliner. Det hindrar allt för stor ensidighet, och det bidrager till förståelse hos den ena lifsuppgiftens män tör den andras lefnadskall: juristens för medicinarens, medicinarens för filosofens o. s. v. På samma sätt i de amerikanska skolorna. Gymnasisten i »college» umgås här mera kamratligt med eleven på handelsinstitutet, och hans blick vidgas därigenom något för de praktislca yrkenas betydelse och värde. Måhända är detta förhållande ett grand i vågskålen, hvarigenom dess visare i Amerika ställer sig så gynnsamt för handelns och industriens anseende och därigenom tillför dessa lefnadsbanor ökad intelligens och kraft. A andra sidan mottager eleven på handelsinstitutet i umgänget med gymnasisterna en mera öppen blick och ett visst förstående för den humanistiska bildningen och dess förädlande och förfinande inverkan, som icke torde vara utan sitt värde. Det felas nu blott, att vid sidan af dessa skollinier samt musikskolan äfven inrättades tekniska läroverk, så vore hela den vanliga bildnings-kretsen färdig. Detta har verkligen skett, åtminstone på ett ställe i Amerika, nämligen vid Minnesota statsuniversitet i St. Paul, där dessutom en mycket högt stående landtbruksskola är förenad med de öfriga.
Hvad som är grunden till Augustanas betydelse ■och det dominerande inflytande, som därifrån utöfvas öfver bela Svenskamerika är emellertid den teologiska fakulteten, som också utgör den historiska grunden för bela det nu så blomstrande läroverket. — För att få en öfverblick öfver de kyrkliga behof, som från Augustana förses med herdekrafter, bör man veta, att år 1901 funnos i Amerika 781 svenska kyrkor, af hvilka flera såsom i New York, Jamestown, Chicago, Minneapolis m. fi. platser äro storartade, verkligt monumentala bygg-
£fter fotografi Kliché: Bengt Silfversparre.
PRESIDENTEN ANDRÉENS ROSTÄDT Augustana, Röck Island.
Efter fotografi. Kliché: Bengt Silfversparre.
PRES. GUST. ANDREEN OCH D:R CARL SliNDBECK
utanför hufvudingången till Augustana College.
nåder, tillsammans representerande ett värde af öfver 18 Va millioner kronor; vidare att Augustasynodens församlingsskolor samma år besöktes af 20,135 barn och dess söndagsskolor af 53,048 barn, att prästerskapets antal uppgick till 458, och att församlingarne utgjorde 921, delade på 8 stift (»conferences») och 2 missionsdistrikt.
1 synnerhet vid tanken på de många skolorna, elär alltid under Augustanas ädla beskydd det svenska språket med verklig kärlek vårdas och skyddas, må man väl stanna inför dessa siffror och ställa den frågan till sig själf: i hvilken oändlig skuld står icke Sverige för detta storartade bildningsarbete, som i det vackra Röck Island bedrifves så långt från och — låtom oss erkänna det —■ så föga understödt af moderlandet.
Det torde måhända efter dessa reflexioner vara af intresse att i det följande göra något närmare bekantskap med de ledande männen ocli student-lifvet vid vårt fjärrbelägna, men oss ändå så nära stående broderuniversitet vid Mississippi.
Helt säkert skulle det vara af allra största intresse för oss här hemma i Sverige, om det kunde uppvisas och bevisas, hvad som är orsaken till den stora lifskraft, som onekligen röjes hos den svenska kyrkan, sedan densamma b ifvit omplanterad i Amerika. Såväl hos kyrkans vänner som hos dess motståndare torde detta problem uppväcka en berättigad nyfikenhet.
Utan att på minsta sätt göra anspråk på att uttömmande behamra ett dylikt spörjsmål, torde emellertid några få ord om den teologiska fakulteten i Piock Island vara ägnade att belysa saken i fråga. Frän denna fakultet e ler »Theo!ogical Seminary» har hela det svensk-amerikanska prästerskapet som bekant utgått, och detta prästerskap har i sin tur på mindre än 50 år grundat öfver 900 ev. luth. församlingar och byggt omkring 800 kyrkor.
Hvad som vid första beröringen med den teologiska världen vid Augustana-fakulte en genast gifver sig tillkänna äfven för den med måttliga instinkter för andliga värden utrustade, det är den enighet och homogenitet mellan allt och alla, som öfver allt framlyser. Det är något af vapenbrödraskap från gemensamt, segerrikt fälttåg. Den konkurrens och s'undom animosi'èt mellan ämbetsbröder, som stundom följer af clet på byråkratiska grunder byggda merit- och befordringssystemet finnes ej spår af. Det tyckes som personligheterna, icke blott de skilda teologiska disciplinerna inom fakulteten
— 480 —
