Sida 587
HVAR 8 DAG
- _____
Foto. DaJUgvigt, Helsingborg.
HAMNPAVILJONGEN OCH HAMNINLOPPET. STADSPARKEN.
NÅGRA VYER FRÅN HELSINGBORG.
KOM : Kern A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg
SOFIAKÄLLAN. HÄLSOVÄGEN.
väckelsen utgingo från ett par, tre affärsmän, som icke blott insågo, med hvilka framtidsmöjligheter Helsingborg satt inne, utan äfven förstodo att begagna sig af dem. Den framgång, som krönte deras företag, verkade med exemplets makt och snart uppstod i det gammaldags Helsingborg en affärsverksamhet, hvartill man ej sett make, och hvilken alstrade en expansionskraft, som oupphörligen sökte sig nya aflopp. Fabriker och industriella anläggningar växte upp, järnvägar och hamnar byggdes, handelsflottan ökades oupphörligen med stora fartyg — ett nytt blad höll på att skrifvas i Helsingborgs historia.
Denna ekonomiska pånyttfödelse satte äfven sitt märke på stadens yttre fysionomi. De gamla små husen och bofälliga kåkarne utmed stranden — Helsingborgs fasad mot stora världen — försvunno, och i deras ställe uppstod ett väldigt led af höga praktbyggnader i 80- och 90-talets nu, som vi hoppas, snart öfvervunna smak. Där bakom kvarstod visserligen den gamla staden så godt som oförändrad (och är så än i dag till största delen), men för den för-bifarande besökaren tedde sig numera Helsingborg som en n y stad. Genom tillkomsten af det nya, ståtliga rådhuset, Gustaf Adolfs-kyrkan, elementarläroverket, saluhallen m. m. har det nya Helsingborg ännu mer trädt i förgrunden, för att inte tala om den modernisering, eller som det äfven kallas restaurering, af gamla »Kärnan», som skedde för några år sedan — antagligen till stadens förskönande.
»Stadens förskönande» är ett uttryck, som i Helsingborg säkerligen har större öfvertygande och bevekande makt än i de flesta andra städer. Med detta
som motto ha många och dyrbara planer uppgjorts och, hvad mer är, genomdrifvits både hos drätselkammare, stadsfullmäktige och andra myndigheter. Jag vill här endast erinra om, hvad som under det nyss ingångna seklet uträttats i den vägen. Först må då nämnas den mångomtalade terrasseringen upp till »Kärnan», hvartill stadsfullmäktige anslogo suc-cesive 150,000 kr. Sedan det blef bestämdt, att 1903 års industriutställning skulle förläggas till Helsingborg, medgåfvo fullmäktige att terrasseringsarbe-tet finge påskyndas så, att det blefve färdigt till denna utställning. Något fixeradt belopp torde ej ha fastställts härför, men visst är att de 150,000 kronorna långt ifrån räcka. Huruvida denna pompösa stenbyggnad med sina tom och hvalfbågar också verkligen bidrager till stadens förskönande, må lämnas oafgjordt. Meningarne därom äro mycket delade, men verket är ännu ej fullbordadt. Så mycket är nog emellertid säkert, att helsingborgarne här rest sig själfva ett minnesmärke, som kommande tiders historieskrifvare ej skola underlåta att anföra som en illustration till karaktäristiken af Helsingborg vid det 20: de seklets början.
En ståtlig och konstnärlig prydnad har Helsingborg fått i den ryttarstaty af Magnus Stenbock, som med bidrag af såväl enskilda som af staden restes på Stortorgets förlängning hösten 1901. Som afgjordt bidragande till stadens förskönande måste man
anse inköpet för stadens räkning af den vackert belägna Öresundsparken, hvilken tillsammans med den gamla Hälsoparken skall utläggas till en stor offentlig plantering med sträckning utefter en stor del
