Sida 60
HVAR S DAG
gång. Och detta oupphörligt tills hon slagit sig igenom.
De hundratals historierna om hennes excentrici-teter hafva naturligtvis bidragit att öka hennes ryktbarhet. Härjämte har väl ingen artist vetat att så effektivt begagna sig af reklamen som Sarah Bernhardt. Och den löjligt sentimentala historien om hennes lifsleda och trötthet vid allt och alla som ett par veckor sedan genomlöpte prässen var möjligen ett schackdrag af en gammal och världsvis impressario.
Sarah Bernhardt har åtagit sig många roller, hvilka uteslutande måste betraktas som dristiga experiment. Ett sådant var hennes Hamlet, Ofelias och Shakespeares Hamlet, den bleke danaprinsen, som aldrig lefvat och som aldrig dör. Han är blomman af germanernas diktning, är så alltigenom typisk, att en romansk tunga aldrig kan föra han i talan. Därför misslyckades ocksi Sarah.
Och med L'Aiglon gick det inte bättre — men huru som hälst, hon intresserar ständigt, fängslar och rycker med s:g. Hon har de stora eröfrarnes kraft i sin underbart spensliga gestalt. Inför henne blir man aldrig likgiltig eller sömnig.
Då man talar om Sarahs stora, skiftande konst, kommer man ovillkorligen att tänka på Popes ord om publiken:
He can not criticise, but lie can sleep!
Efter fotografi.
Kliché: Bnurt Silfversparre.
SARAH BERNHARDT SOM HAMLET.
FRÅN EMILE ZOLAS BEGRAFNING ^DEN 5 OKT. Främst af de tre vid sidan af kistan går undervisningsministern Chaumier. efter honom Bruiieau och Charpentier.
— 42 —
Efter fotografin
