Sida 22

HVAR 8 DAG

man påträffar maken endast i stora museer, inköptes i fjol på julauktionen hos Bu-kowskis för en summa af öfver 10,000 kr. af en »col-lectionneuse» i Stockholm. Denna gång fick utlandet stryka på foten, ehuru anbud icke saknades därifrån. En chiffonier, signerad Gottlieb

Ifverson, [-schatullma-kare-] {+schatullma- kare+} och snickare i Stockholm, 1781, är icke häller att förakta. Den är, äfven den, ett utmärkt prof på gammalt svenskt arbete, om också Ifverson icke har den Hauptska glorian kring sitt hufvud.

En stor samlare i Stockholm var den kände grosshandlaren Carl A. Scharp, hvilken på 1830—40-talen hopbringade en storartad kollektion, som sedan delvis såldes 1876. Sonen, hr Janne Scharp, inköpte då efter sin fader en del taflor och andra konstverk, och dessa skola nu åter försäljas på en auktion hos Bukowskis, i oktober månad.

Vi se på våra fotografier, framställande ett par af rummen i den stora stockholmska konsthandeln, åtskilliga af numren, tillhörande Scharpska samlingen, möbler, bronser och silfver, de mest förtjusande gustavianska silfverpjeser, hvaraf många förskrifva sig från den på sin tid så kände guldsmeden Zethelius. Bland möblerna uppmärksamma vi ett charmant skuret skåp och en empirechif-fonier.

Skåp, ja! Vill ni se på en praktpjes från 1600-talet, ett kabinettskåp i sköldpadd med rika inläggningar i graveradt tenn — vill ni se, hur a ett gam-melt skåp kan vara beskaffadt, så betrakta vår afbildning! Den vackra antikviteten gick för två år sedan under klubban och hamnade i Norrland.

Ett af de bästa gamla svenska ur, som finnes hos någon samlare, äro vi äfven i tillfälle att afbilda. Det är ett väggur med konsol, fodret och konsolen grönlackerade med rikt skulpterad, förgylld ornering, urtaflan af emalj i pannåer inom bronsinfattning, omgifna' af en bred ring i drifvet och ciseleradt silfver med Olympens gudar. Den ovanliga pjesen, som förskrifver sig från 1700-talets midt, är signerad Ernst, Stockholm.

Vi visa äfven några gamla taflor, så att man skall få en uppfattning af, huru präktiga sådana kunna påträffas. Förträffligt är porträttet, fram-

ställande öf-verhofmästa-rinnan Hedvig Eva De la Gardie och måladt af ingen mindre än den store von Breda, år 1798. Den andra taflan torde vara af engelsk mästare och af-bildar en sångerska.

Man torde af dessa illustrationer kunna erhålla en uppfattning af hvad som finnes i de svenska [-privatsamlin-garne.-] {+privatsamlin- garne.+} Men något, som icke våra fotografier — och inga fotografier i världen — kunna lämna, det är stämningen, den märkvärdiga, tjusande, halft mystiska stämning, som liksom utstrålar från vackra antika

Kliché: Benyt Silfversparre.

UR FRÅN 1700-TALETS MIDT: Taflan af drifvet silfver.

HAUPTSK BYRÅ.

saker. Ett hem, fylldt af sådana, är något förmer än ett vanligt modärnt hem. Det är ett hem, där forntid enas med nutid, där minnena sväfva i luften. Det är ett hem, där århundraden lefva, ett hem, där det finnes något af evigheten!

Kliché: Rmft Silfversparre.

POSTRÄTT AF BREDA: Öfverhofmästar-innan grefvinnan H. E. De la Gardie.

Skannad sida 22