Sida 641
STORA TULLKRIGET
SIR M. HICKS-BEACH. F. d. finansminister.
LÖRD ROSEBERY. F. d. premierminister.
visserligen synes en sprängning af unionistpartiet vara oundvikligen förestående; visserligen hafva de liberala energiskt sammanslutit sig mot Chamberlain; visserligen har han bland dem som följa honom ingen enda verkligt framstående folktalare och agitalor till hjälp. Men icke häller bland motståndarne finnes någon som kan ens närmelsevis täfla med honom i agitatorisk energi och förmåga att rycka massorna med sig; dessa massor, hvilkas chauvinism och hänförelse för Englands makt och ära han så mästerligt förstår att uppfana-tisera, se i hon >m den enda starka hand, som kan smida riket samman och betvinga dess motståndare —
--- trots alla hinder, som för ögonblicket synas möta honom, torde det icke vara förhastadt att redan nu spå, att
Chamberlain kommer att segraiden storartade kamp, som han uppbesvurit, och genomdrifva sitt differential-och kamptullsprogram i det England, för hvars reaktionära och imperialistiska nya kurs frihandeln knappast längre passar.
På ömse sidor om den mäktige kolonialministerns bild äro placerade de två män, hvilka kunna betraktas som hans närmaste medhjälpare.
Den ene af desse är lörd Salisburys systerson och efterföljare, premierministern ARTHUR BALFOUR, som ju nominellt är Cham-berlains chef, men hvars verksamhet i de stora, allt annat behärskande, imperialistiska frågorna i själfva verket inskränker sig till att under svag reservation följa hans djärfva ledning. Så i den sydafrikanska frågan, så ock nu. Till sin naturell drömmare och filosof, musiker, sportsman och mystiker, en sorts Hamletsnatur, gör Balfour på regeringsbänken vida mera intryck af en skeptisk dilettant än af en praktisk politiker; och sedan tullfrågan nu kommit i gång, torde det komma att bero på Chamberlains godtfinnande, om icke makten äfven till namnet flyttas dit, där den de facto ligger.
Den andre vapendragaren är den forne jordbruksministern H. CHAPLIN, sedan mer än trettio år protektionismens, den rena oförfalskade protektionismens oförtröttade men ändå tills nu maktlöse förkämpe i England. Ehuru föga framstående som talare och politiker, lär han väl nu, då han entusiastiskt förordar Chamberlains program såsom inledning till ett fullständigt tullsystem, komma att i spetsen för sin trogna lilla skara från gångna dagar spela en ganska viktig roll.
Nedom dessa möta dragen af finansministern C. T. RITCHIE och öfverhus'edaren, riksrådspresidenten HÄRTIGEN AF DEVON-SHIRE, hvilka båda i dagarne ifrigt bedyrat, att de äro öfvertygelse trogna frihandelsvänner och ogilla Chamberlains nya program, men som icke desto mindre anse sig böra stanna kvar i regeringen och deltaga i den af honom föreslagna »utredningen» — hvarom de
HENRY ASQUITH. F. d. \nrikesminister.
SIR W. HARCOURT. F. d. finansminister.
LLOYD GEORGE. Den radikale framtidsmannen
JOHN REDMOND. Irländarnes ledare.
— 623 —
I ENGLAND.
SIR H. CAMPBELL-BANNERMAN. Det liberala partiets ledare.
