Sida 114
Alexandrine Henriette Sparre. En tidsbild från det adertonde århundradet. Strödda anteckningar ur ett familjearkiv af J. J. Albert Ehrensvärd. Med 11 bilder
io 6
J. J. ALBERT EHRENSVÄRD.
skanska bondflickor. akvarf.ll af karl august ehrensvärd. I Tosterups arkiv.
med sina barn begifva sig till Finland för att återförenas med »cher cæur.» På Sveaborg förflyta nu sju år, hvarunder vi föga eller intet höra från henne. Men från en senare period af hennes lif föreligga åter några bref till »cher cæur», som äfven de innehålla stoff till en tidstafla. Det är denna gången från Gustaf III:s bekymmersammaste dagar, från hösten 1788.* Mångt och mycket hade under tidens lopp förändrat sig. Barnen hade vuxit upp; »le petit Gustave» hade hunnit att skörda frukterna af den omsorgsfulla världsmannauppfostran, han åtnjutit; sedan flere år tillbaka lefvande vid hofvet, hade han, efter hvad modern år 1780 vid besök i Stockholm med stolthet be-
* Från år 1780 äro äfven bevarade några under en resa mellan Sveaborg och Stockholm hastigt nedkastade biljetter till Johan Sparre. Detta år bröt familjen opp från Sveaborg, och grefvinnan Sparre jämte dottern begåfvo sig i förväg. Resan, hvilken företogs sjöledes, var mer än vanligt bekymmersam. Den i oktober skedde affärden från Sveaborg, och först den 27 anlände fartyget till Stockholm. Motvind, stiltje och storm hade omväxlande fördröjt resan. Till råga på allt hotade provianten redan under de första dagarne att taga slut, och icke utan svårighet lyckades man från förbifarande seglare erhålla de nödtorftigaste lifsmedlen. Man ser, hvilka besvärligheter för hundra år sedan äfven förnäma damer voro underkastade, när de voro på resande fot.
rättar, vetat att göra sig »oändligt afhållen» af konungen och hertig Karl, och var nu vid 28 års ålder major vid lif-dragonerna. Sofie hade äfven en kortare tid tillhört samma kretsar i egenskap af hoffröken hds prinsessan Sofia All' bertina, hvilken omfattat henne med en vänskap, som skulle vara hela lifvet igenom, men var nu sedan tre år tillbaka öfveramiralen Karl August Ehrensvärds maka. Störst var dock den förändring, som timat i familjens ekonomiska ställning, i det att de förhoppningsfulla aningar, hvaråt grefvinnan Sparre gifvit luft vid underrättelsen om sin holländska släktinges död, äfven gått i uppfyllelse. Ar 1780 hade nämligen dennes änka aflidit, efterlämnande ett arf, som till rikedom förbytte den Sparreska familjens förut knappa lefnadsvillkor. Nu öppnade sig ett tillfälle för Johan Sparre att åter inträda i den besutna adelns krets; från-sedt det anseende, som denna ställning medförde, var det på en tid, då värdepapper ännu voro jämförelsevis sällsynta, helt naturligt att placera den nyvunna förmögenheten i jordegendom. Också finner man, att Johan Sparre under början af 1780-talet haft funderingar på flere af landets större egendomar, innan han beslöt sig för det gamla Brahe-godset Tosterup i Skåne. Vid detta val tyckes sonen Claes, hvilken låg i garnison i Skåne, hafva utöfvat det afgörande inflytandet. Tosterup innehades för tillfället af den i Skånes egendomsannaler välbekante exellensen Ruuth, hvilken år
Källa: Project Runeberg ·
