Sida 474
En historisk vandring genom Stockholm. Af Ellen Fries. Med 14 bilder (Fortsättning och slut)
436
ELL KN FRIES.
trappinteriör från det tungelska huset
(under rifningen).
reduktionen kommit i statens ägo, hvadan det af gemene man än i dag kallas »kungshuset». F. n. utmärker sig denna statens ståtliga byggnad för att till sitt yttre vara i så bofälligt skick, att man nästan misstänker, att den skall få helt förfalla, för att man sedan skall få nöjet att rifva den.
Uppe i backen, på norra sidan, vid Birger Jarls gamla torn, ligger ett annat palats från 1600-talet. Det har tillhört den i våra häfder så fräjdade, nu utdöda släkten Rosenhane. På 1700-talet såldes det till grefve Axel Wrede-Sparre, som sedan sålde det till en rik borgare Börge Olsson Sh-öm. Denne gjorde vackra anläggningar kring det i fransk smak byggda palatset. Bland annat planterade han och uppreste ett litet lusthus på ett närbeläget skär, det nu under ombyggnad varande Strömsborg.
I Rosenhaneska husets stora sal stod Görtz för rätta, och troligen satt han fången i en annan del af huset. Likaså sägas de 1756 anklagade herrarne af hofpartiet där hafva suttit fångna. Schavotten för dem var rest utanför på n. v. Birger Jarls torg, som då såg helt annorlunda ut, enär en del af torget var en kring kyrkan inhägnad och planterad kyrkogård, som först 1806 borttogs och stenlades.
Icke ens ett vapen påminner om att detta palats, där nu Generalstaben och Krigshögskolan äro inrymda, en gång tillhört släkten Rosenhane. Om den ursprunglige ägaren påminnas vi däremot i det närbelägna gamla hus, till höger i backen, som tillhör Riksarkivet. Där finna vi öfver inkörsporten de Stenbockska och De la Gardieska vapnen förenade. Det är uppbyggdt af riksrådet Fredrik Stenbock, gift med Katarina De la Gardie, och har sedan bebotts af medlemmar af släkterna Stenbock, Sack och Brahe. I våra dagar har på samma tomt åt kanalen till byggts Riksarkivets nya hus i en stil, som ej passar med det gamla huset. De båda byggnaderna skämma hvarandra.
Huset näst intill det gamla Riksarkivet, det n. v. Riksgäldskontoret, är ock från slutet af 1600-talet, byggdt för Bengt Oxenstiernas räkning, i samma stil som det Rosenhaneska huset. Sedan har det tillhört Fredrik I:s naturlige son grefven af Hessenstein. Ännu tar det sig från Riddarhustorget rätt ståtligt ut och ger en idé om huru en stormans palats på 1700-talet såg ut. Ett spann med stor kaross och förridare kunde vänta inne på gården, och den yttre muren, sirad med krukor och växter, gaf det hela en prägel af förnäm af-skildhet.
Söder om Riddarholmskyrkan, där nu Riksdagshuset och Wallinska skolan ligga, låg ursprungligen det gamla gråmunkeklostret. Där hafva sedan legat
Källa: Project Runeberg ·
