Sida 382
Fridtjof Nansen. Af Gustaf Åsbrink. Med 8 bilder
352
GUSTAF ÅSBRINK.
'i'"
hjalmar johansen.
Nysibiriska öarna till 78° 50' n. br., 1330 37' ö. 1., där »Fram» förtöjdes vid ett isfält för att drifva med isen.
Driften gick långsamt i nordlig och nordvästlig riktning, såsom expeditionens plan förutsatte. Under hösten och vintern förekommo de våldsammaste isskruf-ningar, men »Fram» bestod profvet på ett glänsande sätt.
Tiden förgick under de bästa förhållanden, och en hel rad observationer af olika slag gjordes.
Den 18 juni 1894 hade Fram hunnit till 8i° 52' n. br. men började därpå drifva söderut för att på hösten åter drifva norrut.
Så förflöt hösten och den andra vintern; den 3 mars uppnåddes 84° 4' n. br. Då Nansen ansåg, att Fram icke skulle komma att drifva nordligare *, beslöt han emellertid att lämna fartyget för att med hundar och slädar söka framtränga så långt som möjligt. Som följeslagare medtog han underlöjtnant Hjalmar Johansen, född 1867 och en förträfflig sportsman.
Dessa två begåfvo sig den 14 mars 1895 från fartyget, som anförtroddes åt kapten Sverdrup, och hunno till en nordlig bredd af 86° 14', den högsta hittills uppnådda punkt. ** Nu var det dock omöjligt att komma längre på grund af
* Den högsta punkt »Fram» under sin drift uppnådde var, efter hvad Sverdrup meddelat, S50 57' n. br.
** Den som före Nansen hunnit längst norrut, är löjtnant Lockwood (Greelyexpeditionen), som 1882 uppnådde 84° 24,5' n. br. Se härom »Greelyexpeditionen vid Kap Sabine» af Rudolf Kjellén. (Ord och bild 1895, sid. 413.)
nansen i regnvädersdräkt.
Källa: Project Runeberg ·
