Sida 62
Drottning Kristinas sista dagar. Af C. Bildt. Med 4 bilder (Fortsättning och slut)
58
C. BILDT.
plan af kristinas sofrum med kapellet och sakristian. af s. kristenson.
A. So/rummet. B. Sakristian. C. Kapellet.
D. Förmak.
trätt. Det enda af dessa Kristina skulle känna igen, om hon nu vaknade där, är kardinal Ottobonis. Slumpen har hängt hans bild just där han bragte den sjuka påfvens förlåtande välsignelse. Alldeles bredvid låg kapellet med sin sakristia, genom en dörr förbunden med sängkammaren. Helt små rum, som läsaren kan se af planen här ofvan. Altaret, öfver hvilket hängde en kopia af en madonna af Sassoferato, borttogs först 1883. Möblerna ha försvunnit långt förut, de flesta strax efter drottningens död, och intet, ej ens en inskrift, talar mera om Kristina Alexandra.
Fyra dagar låg drottningens lik ut ställdt på lit de parade i palatset. Den 24 april kl. 8 på aftonen fördes det vid fackelsken på en öppen vagn, omgifven af hennes lifvakt och åtföljd af hela hennes hof, till S. Maria in Vallicella, en af de kyrkor, som stodo under Azzolinis beskydd. Följande dag firades där i närvaro af hela kardinalkollegiet den högtidliga begrafningsgudstjänsten, efter hvars slut en storartad procession satte sig i rörelse för att föra Kristina till det sista hvilorummet i Peterskyrkan. Tåget öppnades af skolgossar och fattighusbarn, därefter följde sexton brödraskap i fotsida
kåpor och hufvudet täckande hucklen, därefter munkar frän femton af Roms förnämsta kloster, bland dem Lars Skytte, alla med kors, banér och brinnande vaxljus, sedan femhundra af brödraskapens män med stora vaxfacklor, fem man i ledet, vidare prästerskapet i drottningens församling S. Dorotea, sångare, prästerskapet i Peterskyrkan, därpå den högt burna, af guldbrokad med kronor och Wasavapnet täckta likbåren, på hvilken liket hvilade bart med krona och spira, svept i hvit guldbroderad dräkt med violett hermelinsbrämad sammetsmantel, hvita handskar och skor. Omkring och efter båren, som bars af Kristinas folk, gingo hennes hofmän och officerare med Wa-senau och Warwick i spetsen; efter dem följde chefen för påfvens schweizergarde till häst med sex af sina soldater, påfliga härolder, ceremonimästare, kammarherrar, kapellaner, biskopar o. s. v. till häst och till fots. Kortègen, som framskred mellan det å ömse sidor marscherande påfliga schweizergardet, afslöts af tio drottningens vagnar. Vid framkomsten till Peterskyrkan mottogs liket af kanikerna, som däröfver läste absolutionen. Det inneslöts med krona och spira i en kista af cypress, hvari också några af hennes medaljer nedlades, denna åter i en blykista med namn och vapen i relief, och denna slutligen i en träkista, som nedsattes i midtelskeppet af kryptan, i de s. k. Grotte Vecchie. Där står den ännu midt emot Pii VI:s kista, stödd mot väggen, helt och hållet öfverklädd af murbruk, utan några som helst prydnader, med följande på den fria långsidan enkelt målade inskrift:
D. O. M.
Corpus Christinæ Alexandræ Gothorum Suecorum Vanda-
lorumque reginæ OBIIT Die xix Aprilis mdclxxxix.
Källa: Project Runeberg ·
