Sida 808
APROPOS CARL JONAS LUDVIG ALMQUIST.
C. J. L. ALMQUIST Efter porträtt å Bredablick, måladt 1836 af Mazer.
Den 26 september 1866 afled den svenske författare, som af alla torde ha varit den störste nyhetsmakaren, den mest oförskräckte, Carl Jonas Ludvig Almquist. Han dog i Bremen i Tyskland, dit han anländt i början af året, och där han gick under namnet professor Westermann. Han begrofs på Heerdenthors kyrkogård, och en enkel minnesvård restes å grafven.
Med anledning af en järnvägsanläggning skall detta område nu regleras, och släktingarne till de personer, som ligga begrafna å platsen, ha underrättats om, att de kunde få taga vara på de jordades kvarlefvor. Almquists nu lefvande släktingar tillsatte en komité, hvilken beslöt, att stoftet af den store och omtvistade skalden skulle föras till Sverige. Det är -- när detta skrifves -- meningen, att kvarlefvorna skola nedsättas i Gjörwellska familjegrafven på Solna kyrkogård.
Kvarlefvorna -- ja, de bestå numera blott af några benknotor, och är det -- sade nyligen en Almquists släkting till den som skrifver dessa rader -- meningen att å dem söka verkställa några mätningar. Några vidare intressanta slutsatser kunna naturligtvis icke dragas af dessa mätningar. Man kan dock t. ex., om materialet är tillräckligt, häraf få veta, huru lång skalden i lifstiden var.
Benknotorna hitfördes i en ny kista, då den gamla var fullständigt förmultnad. Den gamla minnesvården från grafven i Bremen skulle icke komma att resas här, enär den tyska inskriptionen gör den mindre lämplig. Säkert skulle det unga Sverige med glädje vilja bidraga till uppresandet af en skalden värdig minnesvård. Två personer skulle -- det vågar man förvisso antaga -- gå i spetsen för detta verk: Ellen Key och Sven Scholander. Dessa båda ha ju, så att säga, gjort Almquist modärn på nytt, den förra genom sina skrifter och sina föreläsningar, den senare genom sina Almqvistska visaftnar.
*
Almqvist föddes den 28 nov. 1793 i Stockholm. Föräldrarne voro krigskommissarien Carl Gustaf Almquist och Brigitta Lovisa Gjörwell, dotter till den bekante C. C. Gjörwell. Den unge A. blef 1815 fil. magister. Man bör från tilldragelserna i hans ungdomstid erinra om, huru han 1824 flyttade till Värmland för att lefva ett naturenligt lif och lefva af sina händers arbete. En ny Rousseau, men en Rousseau som omsatte principerna i praktiken. Och här i Värmland gifte Almquist sig med en folkets dotter -- Anna Maria Andersdotter Lundström.
1826 återvände Almquist till Stockholm och blef lärare. Han blef till och med 1829 rektor vid Nya Elementarskolan. 1837 prästvigdes han. Från och med 1842 ägnade han sig nästan uteslutande åt författareskap. Men den 11 juni 1851 flydde han från Stockholm, som bekant åtalad för svåra förbrytelser.
Almquist reste först till Amerika, där han uppehöll sig å många platser, tills han, såsom här ofvan nämndes, åter begaf sig till Europa för att dö.
Och Almquists författareskap? Ofantligt rikt och skiftande till form och innehåll. Ibland ytterst egendomliga och fantasifulla saker, ibland fromma, innerliga skrifter, ibland folklifsskildringar, ibland tendensskrifter, riktade t. ex. mot äktenskapet -- »Det går an» -- men hållna i lugn och värdig stil, och ibland dikter fyllda af hån och bitterhet! Ett stort geni, men ingen harmonisk ande. Ett stort geni, som -- när anden föll på -- också gjorde musik, som icke sällan var en utmärkt lärare och icke drog sig för att skrifva läroböcker ...
En samlad upplaga, upptagande de förnämsta af Almquists verk, vore nu för tiden på sin plats. Sannolikt kommer den.
BRITE LOUISE ALMQUIST, född Gjörwell
Efter porträtt måladt af Anders Eklund 1794; Ett icke förut reproduceradt porträtt af ALMQUISTS MODER.
