Hvar 8 dag – Årg. 3 (1901/1902)

HVAR 8 DAGS NOVELLBLAD. XIII.

EN KALLBLODIG BROTTSLING. Amerikansk novell. Öfversättning för HVAR 8 DAG.

Onsdagen den tredje mars blef Godfrey Cousin funnen död nedanför fönstret i den våning han bebodde. Polisen antog att han blifvit mördad, ty ett styggt krossår i nacken utvisade att hufvudskålen krossats. Och dock hade han fallit framåt. Han låg med ansiktet mot marken, och fallet hade ej varit högt, ty han bodde i första våningen.

Den enda person, som man visste hade uppehållit sig i våningen vid tiden då Godfreys död inträffade, var hans broder Archibald; de två bebodde tillsammans trenne rum.

Vid polisförhöret berättade Archibald en ytterst märkvärdig och otrolig historia. Han sade sig ha gått in i det angränsande rummet för att hämta en rökmössa, och, då han lämnade Godfrey, höll denne på att stoppa sin pipa. Vintern led mot sitt slut och dagen hade varit varmare än någon under den flydda veckan, hvarför de hade lämnat fönstret mot gården öppet.

Plötsligt fick Archibald höra ett skri från rummet där Godfrey befann sig, och då han rusade dit in fann han detta tomt. Instinktmässigt sprang han fram till fönstret, och nedanför detsamma såg han Godfrey ligga död.

Fallet kunde ej ha vållat hans död, och domen löd: han har blifvit mördad.

i den döde mannens rum fann man en samling stora jaktknifvar, sablar, och filipinska huggare. Vid verkställd medikolegal besiktning af liket kom man till det resultat att krossåret å Godfreys hufvud åstadkommits med en af dessa.

Archibald medgaf att han ofta tvistat med sin broder, de hade till och med samma dag Godfrey dog haft en hetsig dispyt. Han arresterades emellertid och anklagades för brodermord.

Efter att ha suttit i ransakningshäktet i tre veckor kom Archibald under förhör. Han hade till sitt försvar lyckats engagera en utomordentligt skicklig advokat, hvilken under de sex år han praktiserat icke förlorat ett enda mål. Allmänna omdömet var att Seton Sommerville nu likväl gick sitt första nederlag till mötes.

Han studerade noga hvarje omständighet, som stod i samband med brottet. Han blef häpen, då han fann huru allt sammansvor sig mot Archibald. Af tidningsprässen och allmänheten var denne redan dömd skyldig till mordet.

Sommerville gick äfven till brödernas hem och studerade lokalerna. Han inkallade blott några få vittnen, och alla tyckte att han helt lamt korsförhörde dem som allmänna åklagaren instämt att vittna.

Då allmänna åklagaren framlagt de omständigheter, han funnit utgöra skäl för anklagelsen, fanns det ej en enda person i domsalen, som tviflade på att Archibald Cousin var den skyldige.

Det lugn som präglade Sommervilles uppträdande då han reste sig för att tilltala juryn, väckte allmän uppmärksamhet.

Han påpekade till en början det egendomliga i föreliggande fall. En matematiker från Columbia' universitet hade blifvit tillfrågad, för att inför juryn uppgifva hastigheten hos en kropp, vägande ungefär fem amerikanska pund och som faller från en höjd af femtio fot, äfvensom hvad verkan den skulle hafva på det föremål, den slutligen skulle träffa. Det enda vittne han inkallat var städerskan i Cousins hus. Hon hade beskrifvit huset och rummens inbördes läge, fönstrens höjd från marken och de omgifvande husens vintenaktiga utseende, med snötäckta tak och långa istappar hängande i takrännorna.

Sommervilles argument var i korthet detta:

»När Godfrey Cousin vid tretiden på eftermiddagen den tredje mars lutade sig ut genom fönstret, träffades han svårt af en fallande istapp.»

Hvarje juryman spratt till på s'n stol, alla riktade sina blickar mot Somrnerville.

»Godfrey Cousin var sysselsatt med att fylla sin pipa, då hans broder Archibald lämnade rummet. Han gick till fönstret för att knacka ut askan. Det. synes ännu tobaksaska på fönsterposten. Pipan låg bredvid honom på gården.

»Direkt öfver Cousins fönster hängde en väldig istapp, som bildat sig under de sista veckorna. Värmen tilltog och snön smälte. Den tredje mars var den varmaste dagen på hela vintern. Klockan sex på morgonen visade termometern en grad kallt, klockan nio 3 grader varmt och klockan tre 7 grader varmt.

»Den ena efter den andra af istapparne, föllo till marken. I det ögonblick Cousin lutade sig ut genom fönstret lossnade en af dem och slog honom i nacken så, häftigt att han slungades ned på gården.»

Sommerville inpassade här det utlåtande, som universitetsprotessorn afgifvit, angaf istappens ungefärliga tyngd och beräknade den verkan en sådan projektil skulle ha på en människas hufvud efter ett fall från femtio fots höjd.

Sedan han slutat återtog han sin plats. Juryns, medlemmar sutto liksom hypnotiserade

Efter en tio minuters lång öfverläggning förklarade juryn sitt:

»Icke skyldig.»

Sommerville hade vunnit målet. Fången satt som bedöfvad. Advokaten blef mer gratulerad än Archibald, ty denne hade jämförelsevis få vänner.

Då hopen skingrats och Sommerville stigit in i sin droska, nalkades en ung man honom.

»Ursäkta mig för ett ögonblick, mr Sommerville?); sade han.

»Hvad önskas?»

»Jag har lyssnat till ert försvar, mr Sommerville.. Jag är inackorderad i ett hus, hvars fönster vetta mot den gård där Cousins våning är belägen.»

»Nå, än sedan?» utbrast Sommerville otåligt.

»Det har ej funnits några istappar öfver deras fönster under hela vintern!»

*

HVAR 8 DAGS SJETTE TÄFLAN FÖR AMATÖRFOTOG&AFER

Hvar och en fotograf som icke utöfvar fotografering som näring äger rätt deltaga i täflan med en fotografi. (Obs. endast en.)

Val af ämne fritt.

Namnsedel, angifvande täflandes personliga arbete med insänd fotografi, skall medfölja denna.