Sida 2704
TVÅ BERÖMDA FREIBURGARE.
Korrespondens till HVAR 8 DAG jämte fotografier stälda till vår korrespondents di position.
I. FRITZ GEIGES.
Den åsikten torde icke vara så sällsynt, att glasmåleriet egentligen är något som var, att det är en konst, som, i sin högsta fulländning åtminstone, tillhör flydda tider. Låt vara att det numera kan uppvisa blott relativt få utöfvare. Så länge sådana diktare i färgadt glas som Fritz Geiges ännu äro verksamma, har man icke rätt att betrakta denna konstgren såsom utblommad.
Professor Geiges' atelier för glasmåleri är antagligen den främsta i sitt slag i Tyskland, och från densamma ha många storstilade arbeten utgått. Ensamt af kyrkofönster har prof. Geiges utfört ett stort antal till Freiburg, Konstanz, Eichstädt, Frankfurt, Bonn,Magdeburg, Berlin, Krakau o. s. v., hvadan man ser, att hans namn är kändt och skattadt i vida kretsar. Hans arbeten äro alltid originellt träffade, men besitta därjämte en äkthet i stilen, som i hvarje särskildt fall så fullkomligt afpassar sig efter tids- och lokaltonen, att det förekommit tillfällen då de finaste konstkännare beundrat och bedömt hans verk såsom stammande från medeltidens bästa dagar.
Fritz Geiges föddes i Offenburg 1853. Då han var tre år gammal, flyttade hans far, arkitekten, till Freiburg im Breisgau, som sedan blef hans egentliga fädernesstad. 1872-78 vistades han för sin utbildning vid akademierna i Stuttgart och München och eröfrade på båda ställen medaljer för sina vackra arbeten. Som en mogen konstnär återvände han nu till Freiburg och har alltsedan där varit verksam.
PROF. FRITZ GEIGES.
Bland hans tidigare arbeten märkas målningar i stor och medeltidsstil i Mainz (S:t Zuintin), Eichstädt (domkyrkan), Freiburg (S:t Martin och förhallen till domkyrkan) och Rottweil (rådhuset). Först 1888 vände han sig mera uteslutande åt glasmåleriet, inom hvilket han väl funnit de uppgifter, som varit honom tacksammast att lösa. Äfven till mosaikarbeten har han förfärdigat åtskilliga utkast, bl. a. för Kölner-dômen, för domkyrkan i Bonn och Kaiser Wilhelm Gedächtniskirche i Berlin.
Från sin tidiga ungdom har professor Geiges varit en svärmisk beundrare af Freiburgs härliga domkyrka och hans underbara förmåga att helt försänka sig i medeltidens naiva, men innerliga stämningar, torde till en stor del kunna förklaras af det inflytande, som detta oförlikneliga minnesmärke af forna tiders andaktsfulla konst utöfvat på hans mottagliga sinne. Och den gamla kärleken har icke rostat med åren. Den förstående konstnären och insiktsfulle vetenskapsmannen har i flera afhandlingar förhärligat Freiburgs Münster och öfriga medeltida konstlämningar.
Freiburgarne äro gifvetvis stolta öfver att besitta en man som prof. Geiges, och den rangplats de hafva inrymt åt honom bland sina främste medborgare, hafva de lika mycket ägnat den nobla och vinnande personligheten som den firade konstnären.
Förutom det internationella intresse som utan vidare knyter sig till ett berömdt namn, ha vi svenskar äfven närmare relationer till prof. Geiges. Han är nämligen -- för andra gången -- gift med en ung svenska från Motala, hvilken som värdinna i det freiburgska konstnärshemmet på ett förtjusande sätt representerar sitt fädernesland. Och till firande
