Sida 1902
CHARLES DICKSON.
Fotografi speciellt taget för HVAR 8 DAG af Julius Grape, Sthlm.
Det är nog icke många Stockholmare, som hafva sig bekant, att en Dickson, en på sin tid mycket framstående person, året om vistas i hufvudstaden. Tiden lider fort, och de gamla bli lätt glömda, allra helst om de icke göra något väsen af sig. Den man, hvilkens sympatiska drag i dag återgifvas å HVAR 8 DAGS lörsta sida, har äfven uppnått en ålder, högre än de flesta. Charles Dickson fyllde nämligen den 28 sistl. januari 88 år!
Han är naturligtvis född i Dicksönernas stad, Göteborg, och är son till den Robert Dickson, hvilken, född 1782 i Montrose i Skotland, 1802 bosatte sig som köpman i Göteborg och sedermera associerade sig med sin broder, James, hvilken var den, som grundade firman James Dickson & komp.
Den unge Charles genomgick först handelsinstitut i sin födelsestad, men började sedan studera, tog 1830 studentexamen i Uppsala och blef 1837 med. d:r. Han besökte sedan i flera år de förnämsta medicinska läroanstalter utrikes. 1840--45 var han bataljonsläkare vid Göta artilleriregemente, men tog sist nämnda år afsked. Som praktiserande läkare upphörde han redan 1858.
Charles Dickson har varit en i kommunalt afseende ovanligt intresserad man. Han satt sålunda 1848--64 som ledamot af Göteborgs fattigvårdsstyrelse, hvilkens ordförande han var 1851--62, var 1867--72 ordförande i folkskoleslyrelsen och valdes vid den nya kommunallagens tillämpning 1863 till stadsfullmäktig.
Den kunskapsrike och flitige mannens krafter ha äfven tagits i anspråk för riksdagsarbete. Dickson var 1867--72 ledamot af Första kammaren som ombud för Göteborgs och Bohus län och satt 1873--86 som representant för Göleborgs siad i Andra kammaren. 1886 valdes Dickson åter till ledamot af Första kammaren, denna gång för Göteborgs stad. Kort tid därefter bosatte han sig i hufvudstaden.
Dickson tillhörde först majoriteten i Första kammaren och sedermera, i egenskap af frihandlare, minoriteten i kammaren samt blef då icke heller använd til utskottsarbete. I Andra kammaren slöt han sig till minoriteten, var en af den s. k. intelligensens ledare samt uppträdde med eftertryck mot landtmannapartiet. 1895, då hans mandat till Första kammaren utgick, undanbad han sig återval.
Charles Dickson har varit en af föregångsmännen beträffande den sociala rörelsen i Sverige. Han var 1856 medlem af en välgörenhetskongress i Brüssel och anordnade 1857 en dylik i Stockholm. 1862 deltog han, på regeringens uppdrag, i Londonkongressen »för de sociala vetenskapernas utveckling» och 1867 i Pariskongressen för förbättrande af arbetsklassens ställning. Han afgaf därvid på franska en berättelse -- äfven utgifven på svenska samma år -- om den arbetande klassens ställning i de nordiska länderna. Han förordnades samma år till ledamot af komitén för utarbetande af ny fattigvårdslag.
Dickson beklädde år 1859--68 posten som sekreterare i Göteborgs Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle och har för dess handlingar skrifvit flere uppsatser, bl. a. en som blef anledning till vissa förbättringar i Göteborgs hälsovård.
Som man hör, är det ett mer än vanligt verksamt och väl äfven fruktbringande lif, som ligger bakom den gamle. Må han nu glädjas åt allt, som i kommunalt och socialt afseende gjorts och göres i Sveriges land, alla dess inbyggare till godo! -
ETT CELEBERT JAKTDOP.
Käjsar Wilhelm har som bekant i Amerika beställt en lustjakt, som nu i nästa månad skall löpa af stapeln och döpas. Det dopet blir ett af de märkligaste fartygsdop, som någonsin förekommit. Det kommer att öfvervaras af allt hvad Förenta staterna besitta af pänning- och ämbetsaristokrati och till detsamma öfversändes från Tyskland käjsarens broder prins Heinrich med en lysande svit militärer, däribland främst den tyske sjöministern, marinstatssekreteraren v. Tirpitz. Därjämte sändes käjsarfartyget Hohenzollern öfver Atlanten för att närvara vid dophögtdligheterna. Prins Heinrich skall gifva en lyxmiddag för amerikanerna ombord å Hohenzollen, för hvilket ändamål en del af det preussiska kung-husets stora, dyrbara silfverservis från den förste Preussenkungens tid medsändts, och amerikanare skola å sin sida bereda den preussiske prinsen ett triumftåg genom bländande lyx sådan han aldrig sett i sitt hemland. Därunder skola Amerikas månymilliardörer gifva en bankett för prinsen och 900 redaktörer för landets största tidningar en jättefäst. Det är Amerika!
Prins Heinrich blir emellertid icke ensam centralpunkt i dessa sagolika fästligheter Han skall dela äran med den af presidenten Roosevelts döttrar som kommer att förrätta själfva dopakten och hvars förtjusande bild här lämnas.
Efter fotografi.
MISS ROOSEVELT.
