Sida 5007
äro för länge sedan försvunna, detta i främsta rummet beroende på det dyrbara materialet, och samma förhållande gör sig gällande beträffande bronsstatyetterna. Desto märkligare är den för den skull, att man här träffar på några af de egendomligaste af den tidens skulpturverk. Här finnes en särdeles intressant, utomordentligt sällsynt, ja, enastående bronsstaty af guden Set, ledande sitt ursprung irån omkring år 1450 f. Kr., d. v. s. från samma tid, då Moses förde Israels barn ut ur Egypten. Äfvenledes ses här en förträffligt utförd och väl bevarad bronsstatyett af guden Anubis från år 700 f. Kr., där guden, som brukligt var, framställts med schakalhufvud och människofigur. Detta är den största Anubis-statyett, som är känd. Med undran stannar man framför en svart basaltstaty af en egyptier Kibu eller Keb från XII dynastien, alltså omkring 2300 år f. Kr., den enda existerande af de statyer af rikets framstående män, som konungen lät uppställa i det stora tämplet i Karnak. I denna sällsynt rika samling ses statyer och statyetter från det gamla, det mellersta och det nya riket, från förfallstiden och den därpå följande renässansen, den saitiska tiden. Vidare finnas intressanta masker från romare- och byzantinertiden, porträttmålningar på trä, mumier och många andra med den egyptiska konsten närmare förbundna ting.
Utrymmet i en icke facktidskrift hindrar naturligtvis att gifva annat än en helt svag antydan om den utomordentligt storslagna antika konstsamling, som bär namnet Det gamla glyptoteket och som helt nyligen af dess grundare och ägare d:r Carl Jacobsen, donerats till den danska staten och hufvudstaden i förening och hvarför just nu en museibyggnad uppföres i samband med Det nya glyptoteket, som förut skänkts af den konstälskande och konstförstående herren till Ny-Carlsberg.
*
ETT OHYGGLIGT ÄFVENTYR.
Grupp fotograf i speciellt för HVAR 8 DAG af hoffotograf Aron Jonason, Göteborg.
Herr GUNNAR MARK (till höger å fot.) och herr LARSON samt gastarne HANS (till höger å fot.) och MAURITZ.
Då »Revanche», grosshandlare Gunnar Marks kappseglingsyacht, söndags afton den 31 augusti, befann sig pä hemväg till Göteborg, råkade den vid half 9-tiden att kantra. Ombord befunno sig jämte ägaren en vän till honom samt två besättningskarlar. Sedan de fyra männen lyckats komma upp på bottnen af den upp- och nedvända båten, började en kamp för lifvet så hemsk som trots någon skeppsbrutens.
I det längsta höllo sig de nödställda till båten, men då denne sjönk allt mer och mer och brottsjöar gjorde belägenheten alltför förtviflad beslöto de sig för att simmande söka nå land. Alla hade frigjort sig från kläderna och att frusna, i beckmörker och hård storm lyckas komma fram till och upp på en af de små öarne var mer än osäkert. Där fanns ju dock någon möjlighet till räddning att hänga längre vid båten vore säker död. Efter ett rörande farväl kastade sig den yngste gasten, Mauritz, först i vattnet. Efter öfverenskommelse skulle han med rop gifva sig tillkänna om han komme fram. Det var en lång tid som gick innan ropet kom efter 1,200 sekunder. Nu började de öfriga simma efter, ständigt öfversköljda och nästan kväfda af vågorna. Efter ungefär 15 minuter nåddes land, ett litet skär. Och här fingo de, nästan nakna, dödströtta och stelfrusna, vänta på att hjälp skulle komma. Ångare som passerade sågo dem ej och ropen hördes ej för stormen. Först kl. 6 nästa morgon, efter en natt af lidanden, upptäckes de och togos upp å en passerande ångare. God omvårdnad och starka fysiker ha räddat dem från förstörd hälsa efter det förfärliga äfventyret.
»REVANCHE», DEN FÖROLYCKADE LUSTYACHTEN.
