Sida 411
KONFLIKTEN MELLAN KÄJSAR WILHELM OCH STADEN BERLIN.
Fotografier af G. Busse, Berlin, med text från HVAR 8 DAGS Berlinkorrespondent.
Mellan käjsar Wilhelm och hans residensstad har, såsom bekant, en strid utbrutit, som hotade att antaga synnerligen svår karaktär. Striden började därigenom, att käjsaren vägrade stadfästa Berlins stadsfullmäktiges val af rådman Kauffmann till andre borgmästare. Stadsfullmäktige valde demonstrativt Kauffmann ännu en gång, utan att dock i denna fråga kunna drifva sin vilja igenom gent emot käjsaren.
Därefter vägrade käjsaren, därtill lagligt berättigad, att låta staden anlägga ännu en spårvägsförbindelse öfver "Unter den Linden» i gatans nivå. Vidare vägrade han att godkänna ett förslag till »Unter den Lindens» omgestaltning, vidhållande ett annat, af honom utvaldt förslag, och slutligen förklarade han sig icke kunna godkänna uppställandet af en föreslagen monumental fontänanläggning i den vackra parken »Friedrichshain». Denna fontänanläggning, till hvilken ritningarna utförts af stadens byggnadschef Hoffmann, hade dock på årets stora konstutställning, hvarest modellerna voro utställda, vunnit juryns lifliga bifall och hugnats med högsta priset.
Den kallas »Märchenbrunnen» (»Sagobrunnen») emedan figurerna, som framställas, äro figurer ur den tyska sagovärlden: prinsessorna Snöhvit och Törnros, grupper ur Rübenzahlsagan etc. och utgöres af tre delar, hvilka här återgifvas.
Käjsaren ansåg emellertid, att dessa figurer icke trädde barnasinnet tillräckligt nära, hvilket vore af största vikt, då de skulle uppställas i
DEL AF DEN FÖR BERLIN AFSEDDA »SAGOBRUNNEN»: »Prinsessan Törnros».
en park som isynnerhet besöktes af så många barn, hvarför han önskade ändringar. Staden ansåg däremot, att då käjsaren i de öfriga fallen hade fullt lagligt stöd för en vägran att godkänna stadens förslag och hindra desammas utförande, fattades en sådan grundval här, hvarför man var i färd med att taga sina steg för att häfda dessa.
DEL AF DEN FÖR BERLIN AFSEDDA »SAGOBRUNNEN»: »Stadsmusikanterna från Bremen» och »Fru Holle».
