Tillbaka Read Runeberg

Hvar 8 dag – Årg. 3 (1901/1902)

Originalsida 757
Originalsida 757
Bilden saknas.
Originalsida 757
756–757

Sida 757

Det högre militärbefälet

Under sin långa tjänstgöring i generalstaben, framför allt såsom chef för krigshögskolan, gjorde general Gadd mycket för att höja officersutbildningen och ingjuta en i bästa mening offensiv anda hos vårt armébefäl. Belysande för det sätt, på hvilket han själf under fälttjänstöfningar brukar omsätta sina teorier i handling, är det svar, som han vid ett tillfälle skall hafva gifvit H. M. Konungen. »Hvar ämnar du låta din kår bivackera?» frågade konungen. »På slagfältet, Eders Maj:t!» svarade general Gadd.

Med den skarpblick för personers duglighet, som utmärker vår konung, har han också städse visat hvilket värde han sätter på nuvarande chefen för IV. arméfördelningen.

En militär bana af annat slag har den nyligen afgångne chefen för III. arméfördelningen, generallöjtnanten frih. Carl Ericson, bakom sig. Tilllika ined generalstabschefen frih. Rappe och generalmajor J. Lilliehöök, tillhör han de svenska generaler, som under det franska käjsardömets fanor, på slagfält i främmande världsdelar, lärt krigets konst. Den svenska tapperhetsmedaljen, franska hederslegionen, franska och italienska fälttågsmedaljer äro minnen från den tid, då general Ericson som ung officer gjorde fälttågen i Italien och Mexico, i fransk krigstjänst. Fransk ridderlig elegans, fransk »élan», stod vid denna tid såsom idealet för en svensk officer.

Hemkommen blef frih. Ericson ordonansofficer hos konung Carl XV. Under ett plikttroget, grundligt militärt arbete, som torde sakna sin like, steg E. i graderna vid det regemente han tillhörde: Västgöta regemente, hvars chef han slutligen blef och hvarifrån han förflyttades till chef för III. arméfördelningen. År 1893 utnämndes han till generalmajor.

Det är icke blott ledamöterna af riksdagens Andra kammare, hvars medlem general E. under så lång tid varit, som skola sakna den ståtlige, rättframme, energiske och kunnige generalen, det gäller i lika hög grad om de trupper, som stått under hans befäl och af hvilka han städse varit lika afhållen som uppburen.

Foto. L. Ericson, Sköfde.

Friherre C. W. ERICSON. Generallöjtnant i generalitetets reserv.

*

Generalmajor Gustaf Uggla, sekundchefen för Svea lifgarde, har liksom generalmajor Carl Axel Mauritz Nordenskjöld, sekundchefen för Lifregementet till fots, länge tillhört generalstaben. Båda äro kända såsom synnerligen dugliga och kunniga militärer.

Särskildt är general Uggla bekant för sin stora energi och sin strängt militäriska uppfattning. En ungdomlig vigör bidrager att göra honom till en verklig fältsoldat.

*

Äfven inom artilleriet hafva två betydelsefulla utnämningar ägt rum.

Efter den högt aktade och värderade generalfälttygmästarens, grefve J. R. Hamiltons afgång, har till generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet utnämnts öfversten och chefen för Första Svea Artilleriregemente Gottschalk Geijer, som samtidigt utnämnts till generalmajor. Med general Geijer, som är född 1850, intages en af vårt lands viktigaste militära poster af en man, som, ännu i

Foto. Flodin, Stockholm.

Grefve J. R. HAMILTON. Generalmajor i generalitetets reserv. F. d. generalfälttygmästare.

Foto. Hamnqvist, Stockholm.

S. G. A. GEIJER. Generalmajor i armén. Generalfälttygmästare.

Källa: Project Runeberg ·