Sida 1105
STENBOCKSSTATYNS AFTÄCKNING I HELSINGBORG.
Nära 200 år efter det minnesrika slaget vid Helsingborg, aftäcktes den 3 dec. på stadens Stortorg en minnesstod öfver segraren i denna strid, Magnus Stenbock, -- en historisk fest, hvars betydelse för hela vårt land knappast behöfver påvisas.
Dagen ingick i Helsingborg med gråa skyar och regntung luft, som dock fram på dagen gåfvo vika för en något mera gladlynt himmel. Redan tidigt på morgonen voro stora skaror i rörelse på gator och torg. Staden hade ifört sig en rik flaggskrud. Kl. 8 på morgonen utfördes musik från rådhustrappan af husarregementets musikkår, kl. 11 hölls predikan i stadens båda kyrkor och kl. 1/2 1 började aftäckningshögtidligheterna. Torget och alla öppna platser i närheten af statyn voro vid denna tid fyllda af människor. En truppafdelning gjorde paradtjänst, under det ett detachement artilleri placerats på höjden vid Kärnan. Helsingborg--Landskrona nation af Lunds studentkår hade infunnit sig med sin fana samt universitetets standar. Bland de närvarande märktes Stenbocks ättlingar, grefvarne Otto och Magnus Stenbock, länets höfding Dickson, Lunds universitets rektor prof. Blix, Helsingborgs stads mera framstående män samt ett stort antal af provinsens honoratiores.
Sedan en större manskör, ackompagnerad af regementsmusiken, sjungit Aug. Körlings för aftäckningen komponerade kantat med ord af Daniel Fallström, framträdde Stenbockskommitténs ordförande ryttmästare Wennerberg och anhöll att landshöfdingen ville bjuda täckelset falla. Omedelbart därpå hördes kanonernas dån från Kärnans höjdplatå, fanfarer smattrade, stadens kyrkklockor började sjunga sin högtidliga sång, trupperna skyldrade gevär och Magnus Stenbocks ståtliga ryttarstod i mattskimrande brons stod där stolt och ståtlig. Landshöfdingen utbragte ett lefve för fältmarskalkens minne, och folkmassan svarade med rungande hurrarop. Därpå höll professor M. Weibull från Lund ett till form och innehåll fullödigt minnestal öfver Magnus Stenbock såsom krigare, ämbetsman och människa. Efter aftäckningen var stor middag anordnad, hvarvid telegrafiska hälsningar afsändes till konungen och kronprinsen, från hvilka ingingo svarstelegram. På kvällen var staden praktfullt illuminerad, hvarjämte ett större fackeltåg var anordnadt till den store fältmarskalkens ära.
*
Den första tanken på en staty öfver Magnus Stenbock uttalades af konung Gustaf IV Adolf, då adeln, med anledning af den 1807 genomförda jordindelningen på landet, uppvaktade konungen och bad att få resa hans staty. Härpå svarade konungen, att åt honom finge de ej resa någon staty, men ville de resa någon minnesstod, så borde det ske åt Magnus Stenbock, och att den i så fall skulle ha sin plats där, hvarest han genom sitt hjältedåd räddade Skåne åt Sverige. Afsevärda summor tecknades också för detta ändamål, men omsider förföll idén, och pengarne användes på annat håll.
Minnet af det för Sveriges historia så betydelsefulla slaget fortlefde dock, särskildt i Helsingborg, och blef där år 1860 hugfäst genom resandet af en enkel sten på den forna valplatsen vid Ringstorp. Denna sten, som ännu står kvar, och till hvilken sedan under en följd af år helsingborgarne med sin skarpskyttekår i spetsen på »Stenbocksdagen», den 28 februari, företogo ett hyllningståg;, bär endast inskriften M. S. 1710 samt i mindre stil årtalet 1860.
Foto. Rangnitt, Helsingborg. DEN NYA MAGNUS STENBOCKSSTATYN I HELSINGBORG.
På 1840-talet satte sig några för fosterlandets stora minnen nitälskande män i spetsen för en insamling i syfte att upprätta ett värdigare monument öfver Stenbocks och hans» getapågars» hjältebedrift. Listor utsändes öfver allt Sveriges land, och år 1886 hade man på detta sätt insamlat omkring 9,000 kr. Den önskan, som nu från flera håll uttalades, nämligen att resa en staty öfver fältmarskalken, kunde emellertid ej med dessa medel förverkligas. Man beslöt därför att göra ytterligare ansträngningar för att hopbringa det erforderliga beloppet, och i spetsen för denna sträfvan ställde sig ryttmästaren S. A. Wennerberg, hvilken sedan med aldrig slappnande energi arbetat för detta mål. Han lyckades ock vinna så mångas intresse och
RYTTMÄSTARE S. A. WENNERBERG, hvilkens kraft och energi åstadkommit insamling af medel till statyns resande.
