Sida 2108
TVÄNNE UTNÄMNINGAR.
DEN NYE ÖFVERSTÅTHÅLLAREN. -- MALMÖHUS LÄNS NYE HÖFDING.
Fotografier af Roikjer, Malmö.
FRU SIGRID DICKSON.
ÖFVERSTÅTHÅLLAREN ROBERT DICKSON. En lifligt diskuterad utnänimngsfråga fick sin lösning i konseljen den 14 dennes, då till öfverståthållare i Stockholm efter frih. Gustaf Tamm utnämndes landshöfdingen i Malmöhus län Robert Dickson, hvilken på sin förutvarande plats efterträddes af f. ryttmästaren, godsägaren Gustaf Tornérhjelm.
Den nye öfverståthållaren tillhör den särskildt i Göteborgs historia så berömda Dicksonska släkten. Född den 27 nov. 1843 i Göteborg och son af med. d:r Charles Dickson och hans maka Eva Amalia Ekström, är han alltså sonson af den framstående Göteborgsgrosshandlaren och donatorn Robert Dickson. Efter att 1860 hafva aflagt studentexamen i Uppsala, slog han sig på juridiska studier, blef 1869 vice häradshöfding samt 1880 "assessor i Skånska hofrätten. År 1883 utnämndes han till expeditionschef i finansdepartementet samt därefter först till t. f. landshöfding i Örebro län och sedan till landshöfding i Jönköpings län. Ett par år senare valdes han till ledamot af Första kammaren och året därpå eller 1892 utnämndes han till landshöfding i Malmöhus län, hvilket sedan under 9 års tid varit det viktigaste fältet för hans verksamhet.
Åt länets ekonomiska frågor, särskildt åt industriens och samfärdselns utveckling, har han ägnat stor omsorg, och de framgångsrika sträfvanden, som gjorts på dessa områden, hafva alltid i honom haft ett värdefullt stöd. Hans folkliga och anspråkslösa uppträdande ha tillvunnit honom aktning och sympati hos alla, med hvilka han kommit i beröring, och skall förvisso länge bevara hans minne från glömska bland länets invånare.
För nödens lindrande och förbättrandet af lifsvillkoren för samhällets sämst lottade har den forne Malmölandshöfdingen alltid haft en hjälpsam hand och ett villigt hjärta. Härutinnan har han haft ett kraftigt stöd i sin maka fru Sigrid Dickson, född Sparre till Rossvik. I snart sagdt alla de basarer och andra företag med välgörande syftemål, som under de senare åren ägt rum i Malmö, har fru Dickson varit den ledande och drifvande kraften, som ej sparat hvarken tid eller möda för den sak hon åtagit sig. Vi behöfva här endast, erinra om den stora basaren i Malmö förliden höst till förmån för skrofulösa barn, för hvars lyckade anordningar och vackra resultat fru Dickson i första rummet bör ha äran.
Då den nyutnämnde öfverståthållaren och hans maka nu inom kort lämna det samhälle, där de vunnit många vänner och allmän aktning, följas de af ett uppriktigt tack och de hjärtligaste lyckönskningar.
*
MALMÖHUS LÄNS NYE LANDSHÖFDING GUSTAF TORNÉRHJELM.
Den nyutnämnde landshöfdingen Gustaf David Rudolf Tornérhjelm bär ett namn, hvilket sedan länge har god klang i Skåne. Hans fader var den bekante öfverhofstallmästaren R. V. Tornérhjelm, efter hvilken han tog i arf icke blott det stora herregodset Vrams Gunnarstorp med underlydande egendomar i närheten af Helsingborg utan ock det klara hufvudet, den praktiska läggningen och det myndiga sättet. Äfven faderns af traktens befolkning än i dag högt beundrade representativa egenskaper synas ha gått i arf på sonen, äfven om de hos denne ej taga sig fullt så pompösa uttryck. Så vidt han hittills är känd, torde den nye landshöfdingen kunna sägas i sig förena de utmärkande egenskaperna för den skånske adelsmannen, som efter en militärisk uppfostran återvänder till fädernegården för att själf öfvertaga de mångahanda och kräfvande bestyr, skötseln af ett stort jordagods medför. Emellertid hafva hans krafter räckt till icke blott för detta utan äfven tilllåtit honom att taga verksam del i flera af provinsens större industriella företag, hvarjämte han är en ombetrodd medlem af åtskilliga andra inrättningar på det ekonomiska samhällslifvets område.
Härigenom har han vunnit en praktisk insikt i speciellt det sydsvenska näringslifvets olika grenar, hvilken på hans nya plats bör kunna blifva särdeles fruktbärande och gagnelig för den ekonomiska utvecklingen i allmänhet inom den landsdel, till hvars höfding han blifvit satt. Och länets befolkning, som hyser tilltro till hans själfständiga, manliga karaktär, väntar med tillförsikt att i landshöfding Tornérhjelm finna en man, som icke blott noga känner de behof och önskningar, som göra sig gällande inom länet, utan som ock äger vilja och förmåga att låta hvarje lojalt kraf komma till sin rätt. Det är helt visst ej med små förväntningar han hälsas välkommen till sin residensstad, men vi hafva anledning tro, att de ej skola besvikas.
Landshöfding Tornérhjelm är född 1854 samt sedan 1880 gift med Charlotte Sofia Ankarcrona, en dotter till öfverhofjägmästaren Victor Ankarcrona ock hans maka, född grefvinna Bielke.