Sida 3303
ARTILLERIMUSEUM.
MED ANLEDNING AF DESS 25-ÅRIGA TILLVARO.
Efter fotografier speciellt för HVAR 8 DAG.
Berlins »Zeughaus» är ju ett museum, som ingen resande i den tyska käjsarstaden underlåter att besöka, kanske mest för att beskåda minnena från det sista fransk-tyska kriget, hvilket ännu står lefvande i deras hågkomst. Paris' artillerimuseum är nog mera bortglömdt. I världastaden vid Seine komma de konstnärliga intressena i första rummet, och man nöjer sig i allmänhet där, hvad det krigshistoriska beträffar, att njuta af det underbara skådespelet af Napoleons graf.
Äfven Stockholm har sitt artillerimuseum och ett synnerligen väl ordnadt sådant, hvilket förvisso är värdt att taga i betraktande. Få land ha ju i forna dagar haft sä många och stora krig som Sverige, och det vore ju därför underligt, om icke ett svenskt artillerimuseum skulle vara ur många synpunkter intressant.
Det är i år jämt tjugufem år sedan vårt artillerimuseum kom till stånd. Den 5 sept. 1877 sedan Svea artilleriregemente erhållit ny kasern och de lägenheter, som detta regemente hade vid Artillerigården i Stockholm, blifvit disponibla anbefallde generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet frih. C V. G:son Leijonhufvud dåvarande löjtnanten vid Svea artilleriregemente F. A. Spak att upprätta ett förslag till ordnandet af en historisk vapen- och modellsamling vid artillerigården, och sedan detta förslag uppgjorts och de därför afsedda lokalerna i tyghuset ställts i ordning, börjades hösten 1878 själfva ordnandet af artillerimuseum.
Majoren, tygmästaren Spak har allt sedan museets tillkomst varit dess föreståndare. Men han lämnar nu efter tjugufem år sitt verk ty man kan tryggt säga, ait det är major Spak, som skapat artillerimuseum i andra händer, i det att kapten P. von Felitzen sedan den 1 maj förestår museet. Vi lämna här en bild af artillerimuseums intelligente och grundligt bildade skapare.
MAJOR Skaparen af Artillerimuseum.
Artillerimuseum är, som bekant, beläget i stora tyghuset, Riddaregatan 13. Samlingarne äro indelade i 13 olika grupper, nämligtn: fält- och fästningspjeser; modeller till artillerimateriel; artilleriammunition; modeller till vid svenska styckebruk gjutna kanoner m. m.; instrument, laddetyg och öfriga utredningspersedlar för artilleriet; rid-, anspanns- och stallpersedlar; beklädnads- och personella utredningspersedlar; regementstroféer (fanor, standar och krigsmusikinstrument); skjuthandvapen; blanka vapen; eldhandvapens ammunition; diverse föremål af historiskt intresse, porträtt, mynt, medaljer, ordnar, sigillstampar, m. m. Samlingarna utgöra nu öfver 4.500 nummer.
Ofvanstående uppräkning kan ju synas torr liksom uppräkningar i allmänhet men artillerimuseum är likafullt en plats, där man icke behöfver befara att ha tråkigt. Museet är nämligen så pittoreskt och trefligt anordnadt, att det kan slå an äfven på den, som endast med lekmannens ögon, beskådar det hela och som för öfrigt är sä förhärdad, att de stora minnena icke göra vidare intryck på honom. Ty det finnes ju äfven sådant folk! Turkiska tältet t. ex., hvilket utgör en en del af det från konung August af Polen eröfrade bytet i slaget vid Klissow 1702 och hvilket som en gåfva af Oscar II införlifvades med museet 1899, måste nödvändigt intressera en och hvar. Här i närheten påträffas för öfrigt en kolossalstaty af Karl XII, utförd i marmor af Byström.
TURKISKA TÄLTET, INNEHÅLLANDE KARL XII-MINNEN. Framför tältet stå en ryttare och en infanterist (grenadier) från Karl XI's och Karl XII's tid.
Hvad som vidare kan särskildt intressera lekmannen är de många fantroféerna och uniformerna, som till stor del utgöra beklädnad åt »panoptikongubbar», ett utmärkt sätt att
