Sida 1414
VECKANS: PORTRÄTT: GALLERI
B. A. LEIJONHUFVUD.
Friherre Broder Abraham Leijonhufvud är född i Örebro den 31 mars 1823 och utnämndes 1842 till underlöjtnant vid Ingeniörskåren, hvilken kårs generalmajor och chef han blef 1868. Som bekant, hade namnet på kåren året förut utbytts mot dess gamla namn, Fortifikationen. Friherre L. fortfor att utöfva chefskapet häröfver till 1891, då han afgick. År 1881 utnämdes friherre L. till generallöjtnant i armén, och han var från och med sistnämnda år till 1888 äfven inspektör för militärläroverken.
I fyra års tid innehade den i hög grad kunskapsrike, särdeles flitige och tillmötesgående mannen en plats i statsrådet som chef för sjöförsvarsdepartementet. Han har alltid framhållit behofvet af ett starkare försvar och varit en afgjord motståndare till försvars- och skattefrågornas sammankoppling. Friherre L. har tagit verksam del i riksdagens förhandlingar, först från 1858 i de sista ståndsriksdagarne, sedan 1876-84 i Andra kammaren som en af hufvudstadens representanter och slutligen i Första kammaren, 1884-93, invald af Kopparbergs läns landsting.
Friherre L. har för öfrigt varit ordförande i direktionen öfver Gymnastiska centralinstitutet, militärledamot af högsta domstolen, medlem af en mängd komitéer, o. s. v. Många höga utmärkelser ha fallit på hans lott, och det finnes blott en mening om, att han varit en ädel son af sitt land.
E. FRÄNCKEL.
65 år fyllde den 17 december ledamoten af riksdagens första kammare, österrikiske-ungerska generalkonsuln i Stockholm K. W. O. l kl. m. m. Edvard Fränckel, och var den framstående och dugande mannen härvid föremål för hjärtlig och liflig hyllning från när och fjärran. Det är också på ett ovanligt gagnerikt och verksamt lif, egnadt åt så väl den privata som offentliga verksamheten, som generalkonsul Fränckel kan blicka tillbaka. Hr F. började sin bana i järnvägens tjänst och var sedan grundläggare af och under många år chef för Aktiebolaget Atlas i Stockholm där han väl kan sägas ha haft en grundläggande betydelse för det storartade uppsviing, som detta bolags verksamhet sedermera tagit. Vid Pariserutställningen var han medlem af organisationskomitén och juryn samt hugnades också med den för en svensk sällsynta utmärkelsen: kommendörstecknet af hederslegionen.
Sedan flere år tillbaka medlem af Stockholms stadsfullmäktige tager han verksam och liflig del i allt som rör det kommunala lifvet i hufvudstaden. Det betydelsefulla arbete han som ledamot af Spårvägsbolagets styrelse från dess begynnelse inlagt om Stockholms trafikväsen beröres på annat ställe. Stockholms läns landsting insatte 1891 hr F. som sin representant i Första kammaren, där han likaledes gjort sig bemärkt som en framstående talare och för det lifliga intresse, hvarmed han deltager i förhandlingarna.
C. F. O GEIJER, d.
Ett original af det älskvärda slaget bortgick den 14 dec., då k. sekreteraren Carl Fredrik Otto Geijer afled i Stockholm. G., som var född 1827, hade aflagt kameralexamen samt äfven någon tid tjänstgjort i verken.
Få torde de vara, som något varit med i stockholmssocieteten, hvilka icke någon gång stött på den gamle, hjärtegode och välvillige "kongl. Otto", som han kallades, å en eller annan bal eller bazar. Han var nämligen synnerligen road af att se ungdom och glädje omkring sig, och han hade härför utfunderat en "metod", om man så må säga, hvilken i sig, förenade både nytta och nöje. Mycket musikalisk och i sin ungdom synnernerligen duktig exekutör af dansmusik, plägade nämligen den fine och förmögne k. sekreteraren åtaga sig musiken vid alla möjliga baler och tillställningar för ett fixeradt honorar, som alltid skänktes till de fattiga. Äfvenså var han högt betrodd biljettör vid de stora Stockholmsbazarerna, och på Skansens vårfäster var han den värdige postmästaren, iförd en gammal postmästareuniform. Det var ett högtidligt ögonblick, när han i en antik kalesch tog sig en körtur Skansen rundt vid dess fäster.
G. lär efterlämna en vacker konstsamling och har testementerat en hel del medel till välgörande ändamål.
W. HJETTBERG.
Göteborgs folkbibliotek kan, som på annat ställe omnämnes, i dagarne fira sitt 40-års jubileum, och göra vi säkert många en glädje med att återgifva de sympatiska dragen af den gamle hedersman, som nu i elfva år varit dess chef och bibliotekarie, hr Walfrid Hjertberg.
Att det arbete hr H. här utfört, varit af allra största betydelse och till bästa gagn för institutionen i fråga, visar bäst den ofantliga frekvens, som är rådande därsammastädes. Några siffror rörande folkbibliotekets verksamhet under år 1900 torde vara ganska öfvertygande. Samtliga besöken uppgingo till 129,000 (hvilket blir i genomsnitt 350 besökande pr dag), fördelade med 48,500 på tidningssalen, 40,525 på boklåningssalen, 14,500 på läsrummet för kvinnor och 609 på studierummet; slutligen 25,475 boklånesökande. Boksamlingen ökades under året med 525 band och utgjorde vid dess slut 8,255. Till läsning på stället utlämnades 55,634 band, hvilket med tillägg af 25,475 hemlån gör en summa 81,109 eller i genomsnitt 244 böcker pr dag. Tidningar och tidskrifter funnos tillgängliga till ett antal af 90. Romanläsningen kunde beräknas till något öfver 25 proc., hvarvid det är att märka, att romanlitteraturen icke ansetts böra upptaga någon synnerligen stor numerär; det som mäst läses, är historisk-romantiska och reseskildringar.
Det är också hr H., som biblioteket har att tacka för dess fullständiga omordnande och katalogisering efter nytt system 1892.
H ÖHRVALL.
50 år fyllde den 15 december professorn i fysiologi vid Uppsalauniversitet Hjalmar Öhrvall. Hr Ö. har, som bekant, varit en af stödjepelarne i föreningen Verdandi, och på 50-årsdagen blef han äfven föremål för en hjärtlig hyllning från föreningen, som på aftonen å Gillet anordnat en fästlig kollation. En stor mängd telegram från framstående personer ingick under dagens lopp till hr Ö., hvilken fortfarande är lifskraftig som en yngling.
C. R. MARTIN.
Den 16 december utnämndes och förordnades teol. assistenten vid Uppsala universitet, teol. och fil. d:r C. R. Martin till professor i Pastoralteologi vid universitetet, och har den mångårige universitetslärarens utnämning hälsats med liflig tillfredställeIse inom teologiska kretsar.
R. KJELLÉN.
Till professor i statskunskap och statistik vid Göteborgs högskola har utnämnts docenten därsammastädes d:r Rudolf Kjellén. Prof. K., som är född 1864, blef 1890 docent i Uppsala och har allt sedan grundläggningen, hösten 1891, tillhört Göteborgs högskola. Han är en man med mångsidiga och allmänt mänskliga intressen, deciderad högerman samt för sitt redbara, hjärtegoda väsen högt värderad så af vänner och meningsfränder som af politiska motståndare.
E. BREDBERG.
Till den mycket kräfvande posten som förste stadsfogde i Stockholm har öfverståthållarämbelet utnämnt vice häradshöfding E. Bredberg, hvilken praktiskt dugande och ansedde jurist varit ensam sökande till befattningen i fråga.
