Sida 1606
EN GAMMAL KUNGSGÅRD.
AF GÖSTA GEIJER.
»Olof Trätäljas ande lefver ännu i Värmland», har en af dess ädlare söner yttrat, därmed åsyftande, att yxan i värmländska skogarne bedrifver sitt arbete i våra dagar med samma verksamma ifver, som då kung Trätälja där först bröt väg och röjde bygd.
Men å en ort, där yxan numera har föga att beställa, enär ingen skog -- åtminstone ej i vidsträcktare mening -- där fins att afverka, ligger dock den plats, som mer än någon annan i Värmland befäster minnet af Olof Trätälja.
Den är själfva hans gamla kungasäte, Hjelleskate, beläget å Värmlandsnäs några mil söder om Seffle köping på en höjd alldeles invid Vänerns strand.
Om gårdens märkliga namn mäler sagan:
Konung Trätälja hade en dotter, Åsa. Om henne rivaliserade tvänne norska prinsar Hjali och Skate. Ingen af dem ville ge vika i sina anspråk på hennes hand, hvarför det kom till en tvekamp dem emellan å en närbelägen ö, Bärön, därvid båda stupade. Ett stenkummel anger nu platsen, där striden pågått. Men å fastlandet midt emot anlade Trätälja sin kungsgård, och uppkallade den efter de båda prinsarne Hjaliskate, hvilket namn under tidernas lopp förändrats till det nuvarande.
Att sagan ej saknar en viss innebörd af sanning, därom vittna de många fornminnen såsom stenyxor, stenknifvar, fragmenter af hjälmar, sköldar, brynjor, som blifvit funna i jorden vid det omnämnda kumlet, å själfva sätesgården och åkerfälten närmast omkring.
Mera sagolikt låter däremot det i Fernows från trycket utgifna arbete förekommande, såsom notoriskt angifna meddelande, att från detta herresäte härstamma de flesta i Europa regerande furstehus.
Han har dock med ett långt släktregister ända från Trätälja framlagt en för saken bevisande detaljring.
Stället, frälse säteri sedan sekler tillbaka, har haft många växlande egare.
Foto. Ludvig Åberg, Seffle.
SPÖKEKEN VID HJELLESKATE, året om löfklädd.
De, i hvilkas besittning det längst varit, äro släkterna Roos af HjelmsäterEj Ros, som nyligen i en i HVAR 8 DAG införd skiss »Hvinande Storm» blifvit af mig uppgifvet. G. G. och Geijer, den senare tills för några år sedan i nära ett halft sekel.
Ett stycke från den Rooska manbyggnaden, som nedbrann på 182O-talet, uppförde 1859 löjtnanten och riddaren Karl Henrik Geijer en ny, (den å illustrationen synliga) som lärer ligga just på den plats, där den ursprungliga, gamla kungaborgen anses hafva varit belägen.
Naturligtvis har Hjelleskate som alla andra gamla herresäten sitt intressanta spökeri. Som en gemensam specialitet för dem enligt gammal tradition synes detta vanligen vara en -- hvit dam.
