Sida 4309
LORD KITCHENERS HEMKOMST.
Efter fotografier från HVAR 8 DAGS Londonkorrespondent.
Som vanligt i London, då det är något ovanligt att se, voro äfven i dag väldiga människomassor i god tid samlade efter den route hvilken Lord Kitchener skulle taga då han mellan skyldrande soldater färdades fram från Paddington till S:t James' Palace.
Orotavo anlände till Southampton tidigt den 17 juli och sedan Lord Kitchener mottagit den hyllning, som man redan här i hamnstaden ville bereda honom, då han efter 18 månaders frånvaro och efter ett lyckosamt afslutadt krig för första gången åter satte foten på Englands jord, fortsatte han till järnvägsstationen och besteg det dekorerade extratåg, som väntade för att föra honom till London.
Dit anlände han till Paddington-stationenkl. 12,50 och emottogs vid utstigandet af prinsen af Wales med stab. Plattformen var mattbelagd och prydd med palmer och ormbunkar. Stationen var i öfrigt rikt dekorerad med flaggor, sköldar och venetianska master. Nära utgången från stationen voro smärre läktare uppbyggda och platser här samt i lämpligt vettande bodfönster betingade ett pris af 2 à 3 guineas. De läktare som för kröningen rests å Constitution Hill togos lifligt i anspråk.
Jag stod i väntan och balanserade på ryggstödet af en öfverlastad bänk vid Serpentinen, den slingrande dammen mellan Hyde Park och Kensington Gardens, otvifvelaktigt bland de finaste punkter som processionen hade att passera. Hesa försäljare sprungo omkring och bjödo ut Kitchener-medaljer och andra minnen af dagens stora händelse.
Efter fotografi.
LORD KITCHENER (x) och General FRENCH. Ankomsten till Southampton.
Damerna i ljusa, glada toiletter manövrerade med sina parasoller mot de efterhängsna solstrålarna. Soldaterna som garnerade vägen sutto i frid på hästryggen och sökte förströelse i en fredlig pipa rök. l bakgrunden glittrade Serpentinen i sin lummiga omramning och ståtliga svanor och pulsande barnungar gladde sig åt dess svalka. Så började man sträcka på halsarna och ropa: Ned med parasollerna! Och soldaterna stoppade undan pipan och skyldrade gevär, och så kom prinsen af Wales åkande i den blygsamma egenskapen af förelöpare till dagens hjälte.
Efter ännu en stunds väntan märkte man på de uppstigande och sig alltjämt närmande hurra-åskorna, att nu var ögonblicket inne, och mycket riktigt, där kom han, generalen, nyter och solbränd och med en litet förlägen honnör, som svar på alla rop och viftningar. Själf var han endast klädd i enkel khaki. Men i hans stab och svit funnos många lysande uniformer. Bland dem som kommo i närmaste ekipagen efter Kitcheners märktes general Jan Hamilton och general French samt flera indiska furstar i pittoreska och med ädelstenar öfversållade dräkter.
Utanför Buckingham Palace stannade man ett ögonblick, och den segerkrönte generalen hälsades af drottningen, som jämte andra medlemmar af den kungliga familjen var synlig på en balkong. Kitchener är icke der man, som älskar att uppträda som triumfator. Det mottagande som London i dag beredde honom var därför mera hjärtligt än pompöst, säkert till större tillfredsställelse för honom det gällde. Pégué Ennes.
Efter fotografi. LORD KITCHENER (i vagnen) ANKOMMER TILL LONDON.
